Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dial. ralla ’skvallra’ ock ursprungligen haft någon af de
betydelser, som tillkomma den mit. motsvarigheten rallen larma
ock prata’, hvilket är en bildning på -1 af stammen i fsax. r$öion,
fht. radion ’reden’, alltså urgerm. *raölön -* ‘rallon1. Den
om-Ijudda formen kan mycket väl hafva sitt ursprung i älfnamnet
fsv. ’Reella, äldre ‘Raölion.
Bämmen (Björkman s. 102 [1842]) Rämmens sn, Filipstads
bärgsl. Vrml.; är den sjö, som nu kallas Näarämmen. Att sjön
emellertid i äldre tider haft ett osammansatt namn, visas af
gårdnamnet Rämsnäs, som förhåller sig till Bämmen liksom
t. ex. fsv. Reengxnees till Rängen o. s. v. I närheten ligga
sjöarna Djup-, I^jällrämmen, i Dalarna Grund-, Upprämmen.
Socknen kallas eller har kallats Räm, Rämen, Rämmen,
Näs-räm, Näsrämmen* 3. Formerna Räm, Näsräm äro att jämföra
med socken- ock gårdnamnen Dunker, Kalf, Lid, L&ng, Rist,
Sotter o. s. v., hvilka uppkommit före den tid, då motsvarande
sjönamn erhöll best. slutartikel. Samma stam ingår möjligen
också i sjönamnen Rämmingen, Rämsjön (GS 2 V 33),
Rämmes-tjärn (1 V 31 : Rämmestorp), alltså uteslutande i Vrml. ock
dess omedelbara närhet. Jag föreslår att fatta denna stam som
identisk med den germ. stam *rem-, som ingår i got. rimis n.
’ro, hvila’, gr. yjpéfjia ’lugnt, milt’, lit. rimti ’vara lugn*, sskr.
ramate ’stannar, hvilar’3. Jfr med afseende på betydelsen
Lyg-nern ock därunder anförda namn. Med Rammen kan man
däremot knappast våga förbinda namnet under annan
förutsättning än den, att omljudsformer trängt upp från en gammal
lokativform på -i; jfr Rangen ~ Rängen.
Jag förutsätter alltså, att sjönamnet är inhemskt svenskt.
Enligt Wiklund Sv. Dagbl. 1902, nr 266, 8. 2 skulle det
emellertid ha finska anor. För detta antagande talar — såsom W.4
meddelar mig — likheten med finska räme ’möras, kärr’ samt
dessutom den omständigheten, att namnet ej uppträder utom
finntrakterna i Vrml. ock Dalarna; enligt hvad dr Kallstbnkjs
meddelat kan det dessutom ej beläggas före den finska inflytt-
*) Se Hellqu. Ark. 14: 145.
3) Se Sidenbladh Sveriges härads- o. sockennamn s. 93.
3) Om dessa ord se för öfrigt Persson Wz, ss. 70, 240,
Zimmcr-man Bezz. Beitr. 25: 45, Fick4 1: 528, 2: 233.
4) Bref af d. 7 okt. 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
