Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formellt identiskt med det Sida, som af Rogberg o. Rada 8.397
(1770) omnämnes från* Markaryds sn, Sunnerbo hd Smål.
Namnet är bildat af fsv. adj. sif>er Vid, långt nedhängande’, isl.
Bi3r (hvilket föreligger substantiverat i sv. sida, isl. Bi3a), sv.
dial. si(d) Vid, stor; sank, lågt liggande’, ags. sid ’vid, stor’.
Då mig veterligen ingen särskilt betydande älf står i
förbindelse med sjön, har man snarast att utgå från den nämnda
betydelsen ’sank, lågt liggande’, hvilken t. ex. uppträder i Skåne
ock Danmark samt äfven ingår i afledningen sidd f.
Vattensjukt ställe, sank ort, liten däld’ (<- urgerm. *si3i3ö), bl. a.
förekommande i Smål. Namnet Langesiide Biöö bör i så fall tolkas
som Lange Siposio, d. v. s. (ån) Sidans långsjö1, hvilket gifver
alldeles samma mening som fsv. Sidholanger.
Denna härledning af dessa vattendragsnamn styrkes af dera
andra sjönamn. Så finnes i Bodsjö sn Jtl. en sjö Sidsjön, vid
hvilken byn Sidsjö är belägen; det senare namnet skrifves år
1437 Sijdsio. Utan tvifvel riktigt föres namnet af Nordlander
Sv. fornm.-för. tidskr. 9: 303 till det nämnda fsv. adj. 8ij>er;
men förf. är tveksam, om det år betydelsen ’lågt liggande’ eller
’lång’ som ingår. Med samma adj. äro enligt mitt förmenande
äfven Sisjön (GS 4 Ö 31 Vstml.) ock Sitj&ra (1 V 32 Vrml.)
bildade. Slutligen erinras om det isl. mytiska älfnamnet Si3
(Grimmismål)2. — Om senare leden se L&ngen.
Sibrissen sibrisVen (Sigbristen Holmberg Boh. 2:245 [1845];
Sibris8jön GS 2 V 34) Nafverstads sn, Bullarens hd Boh. Om
jag skulle våga en gissning om härledningen af detta namn,
hvars äldre former äro mig obekanta, ville jag i detsamma
spåra en sammansättning med kvinnonamnet Sigbrit ock sjön,
hvilket ord uppträder under formen -sen i t. ex. sjönamnen
Alsen, Parsen, Ramsen ock andra, alltså rspr. Sigbritssjön.
Särskilt i västra Sverge äro dylika namn på mindre sjöar ock
tjärn mycket vanliga; se närmare Janhåksen ock därunder
anförda sjönamn, till hvilka kunna läggas, med speciellt afseende
fäst vid nu ifrågavarande sjönamn: Jungfrutjäm (GS 1 Ö 31 Vrml.),
x) Jfr fsv. S8ev(i)usior : Sseva (se Säfven).
2) De i Grimn, förekommande flodnamnen bero dock möjligen på
invärkan från Martianus Capellas skrift De nuptiis Philologice et
Mer-curii; se Falk Aaarb. Oldk. 1891, s. 280 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
