Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skomakare-, fsv. nsv. skomakare, isl. skomakari, lånat
frän mit. schomaker, ingår blott i några sammansatta sjönamn:
Skomakarsjön1 samt Skommartjärn (GS 3 Ö 30 Dalarna). Jfr
Sutare- ock öfversikten afd. III. Vi ha däremot ingen anledning
att i namnet förmoda den betydelse af ’sutare, tinca vulgaris’, som
sv. skomakare äfven kan hafva. Sutaren förekommer nämligen
icke (eller finnes åtminstone ytterst sparsamt) i de trakter, där
jag fnnnit sjönamnet; se Lundberg Insjöfiskarnas utbredn. s. 30.
Skraflingen skra3vligen2 (GS 3 Ö 32), liten sjö i Lindes
en, Lindes bärgsl. Vstml. Det torde ligga närmast till hands
att härleda namnet ur sv. dial. skrävel n. ’afskräde; småsten,
med småsten betäckt mark’ Rz. Om det är den första
betydelsen — bl. a. uppvisad från Og. ock Kim. — som ingår i
namnet, hör detta till de icke få sjönamn, som karakteriserats
såsom »nedsättande»; jfr Besslingen, Dabaken, D&lingen. Betydelsen
^småsten, med småsten betäckt mark’ passar äfven bra; jfr i
fråga om bildning ock betydelse Grytingen, Steningen.
Emellertid är denna användning af ordet endast uppvisad från
Norr-ock Västerbotten, där den ligger till grund för namnet
Skravel-bäcken, hvarom se Nordlinder Sv. lm. VI. 3: 19. För öfrigt
må nämnas, att i no. finnes ett älfnamn Skravla. Detta för
Rygh NG 2: 45 med all rätt till no. skravla ’skräfla, tala högt’2.
Ordet finnes äfven i sv. dial., t. ex. Smål. Ångm. Rz s. 597. Rygh
erinrar om de ungefär likbetydande älfnaronen Skvaldra, Skrika
{jfr Skrikegallen), Skratta, Kvina (jfr Yinen), Gaula. Hit för jag
-äfven det fno. ‘Slaöra, som synes mig böra förutsättas på grund
-af Slodru foss, hvilket namn förekommer i en
gränsbestäm-melse mellan Sverige ock Norge från 12733. Detta namn hör
till sv. sladdra. Om nu äfven Skraflingen vore att föra till
alcravla, måste namnet snarast fattas som en afledning af ett
-älfnamn ‘Skravla; jfr t. ex. Rämmingen (: Rämån). Men mot en
-dylik etymologi talar, att sjön, åtminstone numera, icke synes
atä i förbindelse med någon å af sådan betydenhet, att man
1891—94, s. 86 f. Framställningen hos Franck ock Kluge är
felaktig.
*) GS 2 Ö 32, Norra o. Södra; 2 Ö 31 Vstml.
2) Så äfven Elven. s. 226, där vårt sjönamn omtalas (dock under
formen Skraflingen).
8) NGL 2: 489.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
