Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänkas på sammanhang med fno. älfnamnet Sky ra, jfr fno.
gårdnamnet Skyrudalr, nu Skjordalen1.
Slaktaren väl slakstar2n (Radloff 2: 92 [1805], SGU Aa
94: 5), liten sjö på gränsen af Loliärads o. Husby s:nar,
Ly-hundra hd, samt Skederids sn, Sjuhundra hd Uppl. Den är
mig för öfrigt obekant. Om man skall våga utgå från den
moderna namnformen, kan namnet icke tydas annorlunda än
som innehållande sv. fsv. slaktare, hvilket är lånat från mit.
slachter. Det tycks alltså ha någon tillfällig upprinnelse
liksom sjönamnen Märrsprängaren, Ryttaren, Silfköparen; jfr
äfven K olb ränn aren. För öfrigt erinras om Kolarsjön,
Skinnare-vattnet, Skomakaresjön o. a. i alfabetisk ordning samt i den
semasiologiska öfversikten anförda namn. Nära jämförligt är
äfven fno. Sutarinn ’skomakaren*, nu Suteren m. fl. former, som
namn på gårdar, fjäll ock skär; se Sutare-. Att ett tyskt lånord
ingår i ett sjönamn, är icke ovanligt, då fråga är om mindre
sjöar; jfr t. ex. Ryttaren, vidare under Skomakare-, Sutare samt
under Kedjen, Kloten.
Slnnken (Skarab. 1. tidn. enl. NDA 1903, nr 268, s. 6) Var
tofta hd Vg.; mig för öfrigt obekant. Namnet är möjligen att
föra till sv. dial. slunk ’lätting o. d.’ (Rz s. 624) ock sålunda
ett nedsättande jämförelsenamn af samma art som t. ex.
Da-baken, Dövalen, Såkern o. a. (se afd. II).
Slänningen slän3nigen2 (lliimg.m)2 (Slänningen ftadloff
1: 13 [1804]; Släningen GS 6 Ö 31) mellan Malsta, Estuna o.
Lohärads s:nar, Lyhärad Uppl.’ I saknad af den ledning, som
äldre former erbjuda, är det med tvekan som jag yttrar mig
om detta namn. Namnet tyckes vara en bildning på -ing af
det i sv. dial. allmänt förekommande slana ’lång, smal
trädstam’. Att ord med dylik betydelse ingå i våra sjönamn, är
ganska vanligt; jfr särskilt under Bjälken, Gränkafveln, Gändeln,
Klampen, Likstammen, Snesoren, Sparren, Stockaren, Tenoren samt
för öfrigt Stafsjön, Stångån (fsv. Stang) o. 8. v. — Har sjön i
äldre tid hetat ‘Vsellinger (se Yällingen)?
Slätten, Stora o. Lilla, möjligen slät3ten2 (GS 1 Ö 38)
Unna-ryds sn, Västbo hd Smål. : Slätteryd. Namnet utgår från ett
’) : skyr n. ’sunnjölk’? Jfr Miwlki ock Rygh NG 3: 227, 15: 132.
2) Uppgiften härleder sig ytterst från en 75-årig Frötunabonde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
