Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vacker» sjö mellan Svännevads sn, Skyllersta hd, o. Askers so,
Askers hd Nke.
2) sotHern (S&taren Karta fr. 1689*; S&ttern Hermelin 1802,
Radloff 1: 10 [1804], GS 6 ö 31) Knutby sn, Närdinghundra hd
Uppl.: Sotter (S&tter). Gårdnamnet har naturligtvis uppstått af
sjönamnet, innan detta erhöll best. slutartikel; jfr Dunker:
Dunkern, Lång : Lången, Rist: Risten o. s. v.
Sjönamnet bör nog sammanställas med det af Rygh NG
3: 427 anförda no. älfnamnet Saatta. Däremot kan det ej,
såsom Rygh Elven. 8. 241 synes antaga, förbindas med no.
älfnamnet Sota, hvilket i stället hör till Soten ofvan. Beträffande
härledningen kunde någon erinra sig, att fsv. adj. sät(t)er ’enig.
förlikt,1 isl. såttr ds., sv. såt af Lidén hos Nor. Aisl. gr.3 § 111
identifierats med lat. sanctus ’hälgad, helig1, ock vilja i
sjönamnet se betydelsemotsvarigheter till namnen H&ljen,
Hälga-sjön, Hälgeå o. s. v. (se Häljen). Adj. sätter ställes emellertid
mera tilltalande af Bugge KZ 20: 31 till sskr. saktås
’förbunden1. Möjligheten, att Sottera ock sanotus böra förbindas, står
i alla händelser öppen, men synes mig rätt svag, om än
tillvaron af 8. k. heliga eller fridlysta sjöar ingalunda kan förnekas.
I Södw. Ordb. an föres med frågetecken ett fsv. adj. sotter
’ljuf, behaglig, söt1; men då det blott en gång är belagt —
sottast Bil. 259 — torde det, såsom ock Söderwall eventuellt
föreslår, böra fattas som felaktigt för sötast. I alla händelser
kan man omöjligen bygga någon ctymologi på detsamma.
Formen Såtaren torde snarast bero på en af kartografen
(Carl Gripenhielm) företagen ombildning af ett slag, som icke
är sällsynt i våra sjönamns historia.
1 Ark. 21: 155 påminner Bugqe om vårt sjönamn i samband
med no. önamnet Sotr, hvilket senare han förklarar såsom
utvecklat ur ett *S-utrö, där s skulle vara en lemning af
pro-nominet så, su, dock med kort vokal, ock stammen innehålla
ordet utter. Jag vågar ej förbinda Sotr ock Sottern med
hvarandra af den anledning, att — så vitt jag kunde uppfatta
uttalet af Sottern 1 (under ett kortare tåguppehåll) — detta namn
af de allmogemän, som jag tillfrågade, uttalades med ett å-ljud,
som ej kan återföras på fsv. o.
[) Uppland I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
