Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5) i sammansättningarna Kramp-, Svartsången»
Sjönamnet Sången förekommer äfven i Dalarna, i Fala
södra tingslag (GS 3 Ö 30) samt det nära besläktade Sångaren
<3 Ö 31) i Malingsbro sn Dalarna : Sångtorpet. Jfr äfven
ä.-nsv. Sångååffors, råmärke mellan Floda ock Leksands s:nar
Dalarna1, samt Sångsjön i Jämtland. Af samma grundord
kommer äfven det no. älfnamnet Songa, anfört af Rygb Elven. s.
340. Detta senare namn anses af Rygh betyda ’den sjungande’,
ock samma eller liknande betydelse tillkommer äfven det
svenska sjönamnet. Det finnes ingen grund att betvifla, att
grundordet för detta är sv. sång, fsv. sånger, isl. sgngr. Möjligen
är det dock ordets äldre betydelse af ’klangf som ingår i
namnet; jir isl. vapnsQngr. I fråga om betydelsen erinras om de
mer eller mindre närstående sjönamnen Bången, Galmaren, fsv.
*LiuJ)er (se Judan), Skrikegallen, Klingen Dalarna2, Klingsjön
Svenarums sn Smål. (Tuneld), Klingtjärn (GS 2 Ö 32 Nke); se
äfven under Sagan.
I det no. Songa ha enl. Bugge-Rygh Elven. s. 334 möjligen
två namn af olika ursprung sammanfallit: "Sgngva ’den
sjungande’ ock *S9ndga ’den sandiga’.
Beträffande uttalet af Sången 1 hänvisas till (vrml.) Mangen
för Mången. Växlingen af akc. 1 ock 2 tyder på att i fsv.
’Sanger ock *Sange stått vid sidan af hvarandra.
Såtaren, Såttern, se Sottern.
Säfjan väl sä3vjan2 3 (GS 4 Ö 31, SGU Aa 15: 5), liten
sjö i Vittinge sn, Torstuna hd Uppl. : Säfjan. Det kan synas
ligga närmast till hands att föra detta ord till de många under
Bäfvei&ngen behandlade sjönamn, som innehålla sv. säf, fsv. s®v,
isl. sef n. ’Juncus’. Men mot eu dylik härledning talar mycket
starkt namnets stamvokal. På grund af danskans siv måste
man antaga, att sv. säf utgår från ett urgerm. siba-, hvilket
på grund af s. k. a-omljud öfvergått till seba-, hvaraf i fsv.
regelbundet s®v uppstått; da. siv däremot förutsätter en urgerm.
afljudsform siba-4. En af s®v- bildad jan-stam skulle sålunda
*) Dipl. dalek. 3: 62.
2) Fsv. gårdnamnet Klingsbodha (jfr SRP nr 957 fr. 1370), nu
lClingbo St. Sked vi sn, visar hän på ett sjönanm ’Klinger.
3) Ingen pålitlig uttalsuppgift har lemnats.
4) Torp o. Falk Da.-no. lydhistorie s. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
