- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
605

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tagande talar emellertid hufvudhandskriftens Seeflusior;’ men det
är att märka, att i fråga om dessa gamla sjönamn denna
handskrift stnndom har bevisligen oriktiga former. Så kallas t. ex.
sjön Br&ngen i densamma Brängiri, i H, K, L däremot riktigt
Brongir; sjön Stråken likaledes felaktigt scryutvi, i öfriga
handskrifter riktigt Strukni o. s. v. (jfr äfven Ökern). Jag antager
alltså, att det ursprnngligaste af alla dessa ortnamn är älfnamnet
Söva, hvilket nn bör förklaras. Det kunde då synas ligga nära
till hands att härleda namnet från sv. säf, fsv. s»v, isl. sef n.
Mun-cus’* 1. Detta ord är ytterst vanligt i namn på svenska vattendrag.
Särskilt ofta förekommer namnet Säfsjön2, någon gång äfven
Säf-tjärn3. Jfr med afseende på betydelsen sjönamnet Vassalen oek
grek. flodnamnet S/oivoC$, flod i Beotien : s^otvo; ’säf4. Den fsv.
formen af namnet Säfsjön har säkerligen varit Ssevsior; jfr det
fsv. gårdnamnet Sefsio (SRP nr 1112 från 1374), Sepsio (SD
NS I från 1405), nu Säfsjö, vid Säfsjön i Ljunga sn, Västra
hd Smål. Äfven denna omständighet talar för öfrigt starkt emot
att Ssevusior, Seeviusior skulle vara — åtminstone direkt —
sammansatt med någon form af fsv. ssev. — Mot en dylik bildning
Sseva : ssev vore i sig själft rent teoretiskt sett intet att
invända. Den vore af samma slag som det ånamn ‘Aska, som
förut-sättes af fsv. Askubmkker (V6L IV: 16: 13, se Schlyt. VGL
Reg.) : trädnamnet asker, eller som fno. älfnamnen Gryta : gryt,
Irftufä : lauf o. a. Dock anser jag, att denna härledning af
fsv. Sssva icke är riktig. Det utan tvifvel urgamla älfnamnet
är enligt min mening snarare en substantivering af det förut
nämnda fsv. adj. sieever, seöver ’lugn, stilla*, hvaraf sv.
afled-ningen säflig, ock förhåller sig till detta som fno. älfnamnet
Varma till adj. varmr5. Den här ponerade betydelsen passar
väl in på Säfveån, som af Adelsköld Dagsv.- o. pro diverse-

*) Jfr Bugge Helge-digt. s. 125.

2) GS 3 Ö 40, 3 Ö 39 : Säfsjö, 1 Ö 38 5 ggr : Säfsjö 1 gg,

1 V 37 6 ggr : Säfseryd 1 gg, 1 Ö 37, 2 Ö 37 2 ggr : Säfsjö 1
gg, 3 Ö 37 2 ggr : Säfserås 1 gg, 1 V 36, 3 Ö 36, 3 Ö 35 :
Säf-sjömåla, 4 ö 35 2 ggr, 3 Ö 34 2 ggr : Säfsjötorp 1 gg, 2 Ö 33

2 ggr : Säfsjön 1 gg, 3 Ö 33, 4 Ö 33, 1 V 32, 1 Ö 32, 2 Ö 32 :

Säfsjön, 1 Ö 31.

3) GS 1 V 22, 2 Ö 32. 4) Fick Bezz. Beitr. 22: 57.

5) Om detta senare se Rygh NG 2: 345 m. fl. ställen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free