Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under Teen. Tisnaren betyder alltså ’den glänsande’ ock kan
i afseende på såväl betydelse som bildning närmast jämföras
med det isl. mytiska namnet Glitnir. I motsättning härtill har
den omkring 1 mil i norr belägna sjön Kolsnaren ’den
kolsvarta’ erhållit sitt namn. Detta senare antagande förutsätter,
att betydelsen af stammen tis- var känd, då namnet Kolsnaren
nppkoro. Härmed må sammanhållas, att ett närbesläktat ord
tir lysning’ enl. Aas. ock Ross ännu lefver i norska dialekter.
Besläktat är sålunda naturligtvis äfven gudanamnet Tyr, ehuru
det själft icke uppträder vare sig i Tisnaren eller Tislängen.
För att nu slutligen återgå till detta senare namn, med
hvilket jag börjat min framställning, är det sålunda en
antagligen relativt ung bildning af den stam, som man utlöst ur
Tis-naren. Jfr närmast Täftl&ngen (: Täftaren). Vidare må tilläggas,
att sjönamnen af formella skäl icke kunna förbindas med det
fno. fjordnamn Tysnir, som Rygh Stud. 8. 80 med tvekan
uppkonstruerar. Tisnaren har ett väl bestyrkt långt i-ljud; den
hos Lotter förekommande formen Tyslfingen måste därför vara
felaktig.
Tjalingen tja3ligen2 (å&hg*n)f enl. uppgift namnet på
västligaste delen af Södersjön i Almunge sn, Närdinghundra hd
Uppl. Härledningen är mig obekant.
Tjen ce*n, enl. annan uppgift éft*n (Kehn Broocman 2: 333
[1760]; Tjen Hermelin 1810, GS 4 Ö 35), lång ock smal sjö i
Ringarums sn, Hammarkinds hd Ög. Med tanke på sjönamnet
Kedjen i Vstml. samt under denna artikel anförda namn skulle
man vilja föra vårt sjönamn till samma grundord som detta,
fsv. keedhia ’kedja’. Men jag vågar ej tro, att det östgötska
8jönamnet är så ungt, att det kan vara bildat af ett i språket
så sent inkommet lånord som detta (mit. kede). Däremot
innehålla tydligen åtskilliga västmanländska sjönamn ord, som på
1300-talet eller däromkring lånats i vårt språk. Någon fullt
tillfredsställande härledning har jag emellertid ej att föreslå.
Sannolikast förefaller mig, att namnet är en bildning af fsv.
djurnamnet ki{), keedh, isl. kiÖ, sv. kid, alltså af samma art
som sjönamnen Bjuren, Galten, Geten, ’Killingen, Oxen o. s. v.
Söder om sjön ligger för öfrigt ett bärg, som kallas
Boekmosse-bftrget, Genus har, trots att grundordet är neutralt, regelbundet
blifvit maskulint (se öfversikten afd. II).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
