- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
662

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äfven i mitten1. Det är dock naturligtvis föga troligt, att
förhållandet var detsamma i den aflägsna tid, då namnet
uppkommit. Viktigare är att märka, att sjön — enligt muntlig uppgift
— icke äger några aflopp.’

På grund däraf, att sockennamnet i ä.-fsv. tid skrifves med t,
får sjönamnet icke sammanställas med det no. älfnamnet Tysla,
i samband med hvilket Rygh NG 3: 393 nämner det. De äldre
formerna af det med älfnamnet sammansatta sockennamnet
Tyl-dalen, äldre ^ylleerdal <- ‘Jjyslardal, visa nämligen hän på ett
fno. pysl. Knappast bör man häller tänka på sv. sjönamnet
Tis lån gen, där i vållar svårigheter. I fråga om afledningcn
erinrar jag om Döpplingen, Döeslingen, Femlingen, Islingen.
Dock kan afledningen -(l)ing- tillhöra ensamt gårdnamnet; jfr
nämligen t. ex. Uttringe : Uttran2. Någon bestämd mening om
namnets betydelse i öfrigt har jag icke. Kanske kunde man,
i betraktande däraf att just i Närike flera sjönamn uppträda,
som äro bildade af gudanamnet Tyr3, härleda Tysslingen från
detta. I så fall har emellertid sjön i gammal tid snarast hetat
‘Tyslanger ’Tys långsjö’. Dock är detta antagande betänkligt
på den grund, att sjönamn på -langer, -l&ngen icke annars äro
sammansatta med genitivformer, såvida ej första leden är ett
älfnamn, såsom i Sftfve-, Vesel&ngen. Tisl&ngen utgör intet
undantag från denna regel, ty här är s radikalt; jfr den
bredvid liggande Tisnaren.

Sockennamnet Tysslinge skulle sålunda ha uppkommit af
sjönamnet som t. ex. gårdnamnet Melinge af Melingen (se d. o.).
Andra fall anföras i mina Ortn. på -inge s. 247 f. Det bör
ej sammanhållas med fsv. Thislinghe (1347) Uppl.4

Tåfösingen tå3fö2sigen (GS 1 V 37), liten sjö i Seglora sn,
Marks hd Vg. Namnets senare led sammanställer jag med det
no. älfnamnet Foisa (Rygh NG 1: 187) ock det fno. bäcknamnet
Kalffeysa (Rygh NG 2: 4), hvilka Rygh härleder ur no. foysa
’at drive afsted med larm og skyudsomhed’ = sv. fösa ’drifva
framför sig’, enligt Lidén PBB 15: 521 besläktat med gr.

x) G. Linnarsson i SGU Aa 55: 6.

2) Om andra dylika ortnamn se Hellqu. Ortn. p& -inge s. 244 f.

3) Se Tibon, Tigotten, Tisaren.

4) Se Hellqu. Ortn. på -inge s. 153.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free