Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatten på grund af dessa uppgifter icke kan anses vara i
anmärkningsvärd grad lugnt, kan den under Tämmen antydda
förklaringsmöjligheten synas ännu svagare. Emellertid må
framhållas, att Tämnaren mycket väl kan vara en afledning af ett
gammalt namn på Tämnareån (se öiversikten afd. Il), ock denna
har i allmänhet ett lugnt lopp (SGU Aa 36: 2).
Växelformerna Tämnaren ock Tämmero förhålla sig till
hvarandra som t. ex. Snesnaren till Snesaren.
Tärnan tä8rnan2 (Hermelin 1802, Tham Sthlm s. 15, GS 6
O 31) Osbygarns sn, Långhundra hd Uppl. Trots de många
svenska sjönamn, som äro bildade af fågelnamn, såsom Alten,
Anden, Hägern, Kräken, Svan, UfVen o. 8. v., är jag något
oviss om huruvida man skall kunna ställa föreliggande namn till
det bekanta fågelnamnet tärna ’sterna hirundo*; detta namn är
dock mycket gammalt, jfr isl. J>erna. Sjönamn på suffixalt
-nan, äldre -ne, -ni, äro nämligen rätt vanliga. Jag erinrar om
Alsnan, Björknan, Boman, Bräxnan, Jälnan, Lisnan, (fsv.)
Loöne, Malsnån, Oxnan. Men då en stam tser- eller |)ser- är
mig absolut obekant från andra namn på vattendrag, anser jag
det vara säkrast att härleda sjönamnet Tärnan ur fågelnamnet
tärna ock erinrar för öfrigt om Tämsjön (GS 2 Ö 34 Boh.)
samt om hvad som hos Rygh Elven. s. 267 yttras om no.
älf-namnet Tenninga, vanligen skrifvet Terningaaen.
Töcken tök4ken (Tök Siön Lotter c. 1750; Töoken Fernow
s. 8 [1773J, GS 2 V 32), lång ock smal sjö i Töcksmarks sn,
Nordmarks hd Vrml.; genom Töcksforsälfven förbunden med
Töcksmarkssjön. Namnet på socknen, som äfven skall kallas
Tyksmark eller Tyskmark, är naturligtvis bildat af sjönamnet;
jfr Irtingen (: Ärtemark). Det förra skrifves år 1540 Ty®*
marka1. Samma stam ingår väl i Tyka myr (GS 2 O 39
Smål.). Namnet är möjligen besläktat med de under Täkern
anförda orden isl. f)oka, da. taage, fsv. thukna o. s. v. Sjön är
dock icke dimmig; vattnet är ovanligt klart, så att bottnen är
synlig på 16—20 fots djup (Cederström Vrml. fiskev. nr 2035).
Törn tö4m 2 (Förelen Lotter c. 1750, sannolikt tryckfel,
äfven återgifvet å Landtm.-cont. karta 1788; Törnen Rogberg *)
*) Styffe Un.2 8. 148.
2) Uttalat med samma ö-ljud som i örn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
