Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boda, Öskebohyttan, Öskevik (vid en närbelägen sjö). Sjön är
s/4 mil lång samt har stora täcka bolmar ock leende stränder,
h varför den ock betecknats som »Europas vackraste insjö»1. Den
förstnämnda gården skrifves i 1539 års skattelängd XJske- 1.
Öskaboda2, 1571 0. 1591 Uskaboda3. Öskebohyttan kallas
år 1587 Öskebohytte4, Öskevik skrifves år 1567 Öskiovik5,
1587 Öskewiiek4. I den citerade handlingen från 1587 är Ö
tydligen tecken för ö-ljud; jfr Néige ’nöje’. I Norask. ark. 3: 3
uttalar Joh. Johansson den meningen, att i de i trakten
förekommande namnen på -boda nybyggarens namn ingår som första
sammansättuiugsled. Detta är utan tvifvel fallet med åtskilliga
af dem; men säkerligen icke med XJskeboda. Här föreligger
i stället ett af de synnerligen talrika namnen på -boda, där
första leden är ett sjönamn (se öfversikten, afd. III). Växlingen af
u- ock ö-former anser jag bero därpå, att jämte sjönamnsstammen
Usk- funnits ett af denna aflett ånamn ‘Yskia -> *0skia6; jfr
de fno. älfnamnen Fylja, Qeröa, GléÖa, Gryta, Lysa, Senda
o. s. v. Hvad detta namn betytt, torde numera icke vara lätt
att finna ut. Det bör väl sammanhållas med den fno.
älfnamns-stammen Usk-, Osk-, hvilken Bugge hos Rygh Elven. s. 340 f.
anser kunna föras till osk ’önskan’ : *öska kunde enligt honom
betraktas som den älf, där så mycken fisk finns, som man önskar
sig, eller (med tanke på no. husketein, af oskateinn ’trollstaf’)
den älf där öfvernaturliga väsen drifva trolldom.
Säkerligen hör namnet icke, såsom V. E. Öman Nerikes
alleh. 1899, nr 89 antager, till en »allmäneuropeisk» stam isk,
ask, usk ’vatten7’.
Uspen us4pen 8 1. enligt annan uppgift us3pen2 (Uspen Lex.
6: 111; Uspensjön GS 1 V 36), vacker sjö i Skallsjö sn, Vättle
hd Vg. På någon gammal stam usp- är ej att tänka. Med
!) Sv. Dagbl. 1904, nr 200, s. 2.
2) Norask. ark. 3: 3; & detta ställe dock möjligen normaliserat.
s) Forssell Sverige 1571, s. 84, Norask. ark. 1: 552.
4.) Norask. ark: 3: 443. 5) Sv. riksdagsakter II. 1: 157.
6) *0skia : Öskiovik : Usken = ‘Hyrkia : Hyrkiotorp : Horken;
jfr fsv. älfnamnct Ryskia (i Ryskiomadhnm) : Rusken.
7) Om iriska usce (stam *ut-sk-) se Fick4 2: 269.
8) Uppgi£t om akc. 1 har jag mottagit från två olika håll, bl. a.
af en i socknen uppvuxen allmogotnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
