Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yasjön, hvarom under Tddingen. Stundom är det emellertid
svårt eller omöjligt att afgöra, om det är vij>er ’skog’ eller adj.
vl]>er ’vid’ eller vi- ’hälgedonv som föreligger. Adj. vid ingår
snarast i sjönamnet Vien ock säkert i Vidöatem samt några
därunder anförda namn. Vi- ’hälgedom’ har man kanske skäl att
förmoda i Vigotten ock i ett Visjön (GS 3 O 33) i Skedevi so
Og.; se Hägnaren. Synnerligen svårt är att bestämma sig för
härledningen af sjönamnet Visen.
Tedden vedMen (eller enl. annan uppgift väd*den; Viden
Wieselgren ± 709; Vedden GS 3 O 39) Ljuders o. Linneryds
smar, Konga hd Smål. : Ve(d)amåla o. (längre bort) Vida. De här
anförda uttalen grunda sig nog emellertid uteslutande på den å
GS förekommande formen Vedden, hvars e stundom fattas som
tecken för ä. Den hos allmogen lefvande benämningen Ur
Vea-målasjön; dessutom förekommer — säkerligen på grund af
in-flytande från Wieselgren - Vien (vi4[d]en). Nu är
emellertid formen Vedden felaktig: sannolikt beror den helt enkelt
på tryckfel för Veden, hvilket vore den »riksspråkliga»
fortsättningen af sjöns fsv. namn ‘Vidhi (: Vidhamala -> Veda*
måla). Den dialektiska motsvarigheten skulle lyda Veen, ock
denna form förekommer också mycket riktigt i en
rättegångshandling från 1857, men är nu utdöd. Namnet är sålunda utan tvifvel
etymologiskt identiskt med Vedan ock betyder alltså ’skogssjön*.
Vedeil, se Vedden.
Vedern, Stora o. Lilla, vedern, af allmogen uttalat veem1
(Vädern Hermelin 1818, GS 4 O 37), två små, mitt emot
hvar-andra belägna, medelst en liten å förbundna sjöar i Kristdala
su, Tunaläns hd Kim. Att dömrna af det i trakten gängse
uttalet innehåller namnet sv. veder-, fsv. vi|)er9 isl. viÖr,
mot-svarande fht. widar, got. wi]>ra o. s. v. ’emot’. Af den tyska
motsvarigheten har bildats Wiederzell mitt emot Zell vid
Nä-gelisee i kantonen Ziirich (Förstem. 2: 1518). Jfr för öfrigt med
afseende på betydelse ock bildning Aatvarden, Gagern ~ Gagnern
samt där anförda öfriga paralleller. — Emellertid tala
skriftformerna snarast lör en härledning ur sv. väder, fsv.
isl. veör o. s. v.: jfr Vädersjön (GS 5 Ö 33). Jag är dock
mycket böjd att anse dessa skrifningar med ä bero på miss-
) Akcentcn var ej med säkerhet bekant för inin meddelare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
