Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sanning i sig1, så vore här ett annat exempel på att Vänern
omtalats med ett appellativt namn, som betyder ’sjön’. —
Emellertid måste jag bekänna, att den ofvan framställda etymologien
numera icke synes mig mycket sannolik. Särskilt är det
betänkligt, att något rotstadium é icke annorstädes är uppvisat
inom den ordgrupp af en rot uan, till hvilken namnet skulle
höra2. För öfrigt är namnet alldeles isolerat. Om värkligen
ett appellativ med betydelsen Vatten’ här ingått, hade man
snarast väntat sig, att det skulle lemnat spår efter sig å andra
håll. Så har ju skett med Unnen, Vättern ock andra
likbety-dande sjönamn. Man kan knappast däremot invända, att
Vänern möjligen tillhör ett äldre lager af sjönamn än dessa; det
är nämligen föga sannolikt, att t. ex. Vättern erhållit sitt namn
mycket senare än Vänern.
Något säkrare mark ha vi under fötterna, om vi utgå från
V uen i lat. venus n. ’ behag, skönhet’, isl. vinr Vän’ (se Tån*
stern) ~ \ uén i isl. vébnn Vän, huld’ ^ 1’ uen i fht. wunniffl
’wonne’, isl. una Vara till freds’ o. s. v. Betydelsen vore
ungefär densamma som i det rotbesläktade Unan ock i Lusten;
jfr äfven Friilen, Lisman ock Tisten. Möjligen har man dock
här att söka den mera konkreta betydelsen ’strålande, skön’;
jfr fsax. vanum3. Dock synes i älsta tider denna vara
främmande för hithörande ord. Hör Vänern till denna rot,
föreligger också en släkting i vanernas namn, isl. vanir, vare sig
man nu vill tyda det som ’de vänliga, hulda’eller’de strålande’4.
För denna härledning af Vänern talar i sin mån, att samma
rotform faktiskt är belagd från de nordiska språken. I detta
sammanhang anser jag mig äfven böra erinra om det i
Grim-nismål förekommande flodnamnet Vån. Jfr äfven Saxén Sv.
bosättn. i Finl. 1: 274 not 2, 279 f., där fl. Vaania i Laihela
4) Jfr särskilt likheterna mellan Seland ock Vänern i afseende pi
areal ock konturer (se Erslev Jylland s. 283 f.).
2) En analogi med afseende på sin bildning i detta hänseende
er-bjöde emellertid sjönamnet Äjen fsv. ‘.ffighir <- urgerm *flö5(n)jaz :
got. ähwa.
3) Härtill det mytiska isl. V&le (•£- Vani-)? Sievers PBB 18: ö83.
Jfr dock Bugge Stud. 1: 207 f. (= fht. Walaho, alltså ’kclten’).
4) Se t. ex. Yilmar Altert. im Heliand s. 17 f. Till 89kr.
v&na-Vntten* bör ordet säkerligen icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
