Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett fsv. Wirm-ä ock anser ha varit ett gammalt namn på den
genom socknen flytande Mynäjoki.
Nu är emellertid att märka, att sjön Värmelns
liufvud-utlopp Borgviksälfven en gång väl måste ha kallats *V®rma.
Dels anföres af Fernow s. 16 efter äldre källa Wärma som
binamn på Borgviksälfven1, dels ligger vid denna gården
Vär-merud, som väl i forna dagar hetat ’Vmrmorup. Detta namn
har då bildats af *V®rma såsom Frykerud (<- ’Frikorup) af
älfnamnet Frika (se Fryken). Det ligger närmast till hands
att fatta namnet Virmil som aflett af älfnamnet ‘Vaerma
medelst suffixet -il. Att sålunda sjönamn afletts af älfnamn, är
— såsom vi i det föregående sett — ganska vanligt. De oftast
förekommande afledningarna synas hafva varit -ir ock -ing. På
samma sätt har enl. Kjaer-Rygh NG IV. 2: 97 en sjö i Norge
erhållit namnet (fno. ‘Vermir) efter en älf Terma. Samma älf*
namn, Verma jämte Varma, uppträder ofta i Norge (se Rygh
NG 2: 345 f. ock Elven. ss. 291, 295). Samma stam ingår vidare
i fno. sjönamnet Vermundr (se Rygh NG 3: 2782) samt i
sjönamnet Värmullen (se för öfrigt Värmen).
Det kan nu synas något egendomligt, att en så stor sjö
som Värmeln uppkallats efter den relativt obetydliga älfven;
men för denna tolkning talar först ock främst namnets form, ock
vidare är det ju rimligast, att de söderifrån kommande
nybyg-garne först gifvit namn åt älfven, med hvilken de tidigast gjort
bekantskap.
På grund af formen Virmil får man antaga, att ®- i *V®rma
utgår från gammalt e. Men förhållandet mellan de båda
formerna kan äfven vara detsamma som mellan isl. gestr ock
giBta, d. v. s. i uti Virmil kan bero på analogi* * * * * 8, i kvilket fall
’Varma vore en omljudsform till det i fno. uppträdande Varma
(alltså ‘Warmiön o. ’Warmön).
I hvilket fall som hälst har namnet afseende på stritt ock
forsande vatten, som icke tillfryser. Jag erinrar om att utlop-
2) Jfr äfven Lex. 7: 446, som väl i sin tur haft Fernow till
källa.
*) Däremot föreligger nog ej ett motsvarande sjönamn i fsv. gård-
namnet V®rmundhatorp (1447, enl. Vadst. kl. jordeb. s. 117), nu
Väraarp, Askeryds sn, N. Vedbo hd Smål.?
8) Jfr om gestr : gista Lidén i Bezz. Beitr. 21: 114 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
