Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under Askaken har jag uttalat som min mening, att detta
namn liksom Åskagen ock no. sjönamnet Afskaaken1 utgå från
en gemeusam namnform, som sedermera på olika sätt
utvecklats, stundom säkerligen också undergått folketymologisk
ombildning. Härför talar bl. a. Åskagen 2, som hos Lotter kallas
Afskaken. Det synes, som om k-formerna vore de älsta. Nu
tillåta de senare lederna i no. Afskaaken» ä.-nsv. Afskaken ock
nsv. Askaken en enhetlig förklaring, om man utgår från no. skaak,
pl. skjeeker ’skakel’ ock sv. dial. sk&k ds., hvilket senare just
förekommer i Boh., Vg. ock Vrml. (Rz s. 612), alltså de
landsändar där egentligen ifrågavarande sjönamn uppträder. Skulle
man alltså här påträda ett »jämförelsenamn> af samma art som
Bjälken, Spiken, Spjuten, Tyreln, Åndem o. s. v.? Att dömma
af l-afledningen skakel har ordet sk&k baft kort a-vokal ock
å-ljudet måste sålunda bero på gammalt u-omljud. Formerna
med g böra i så fall antagligen förklaras som uppkomna genom
anslutning till det gamla nordiska ordet skage ’udde’. Jfr Sk*
gern samt för öfrigt ortnamnen Skagen (Jylland) ock Arskagen
vid År&sfjärden, vid Vänern (GS 1 Ö 33). Huru Af- (-* Å-)
skall fattas, är mig ej fullt klart.
Åsnen &3snen2, äfven &4snen 2 (Asnen Bureus Karta 1(>263;
Åsnen Arrhenius Dissert geogr. de Smol. s. 43 [1719], Tuneld
8. 132 [1741], Lotter c. 1750, Hermelin 1809, GS 2 O 39), en
af södra Sveriges betydligaste insjöar, i norr ock söder
omgif-ven af Kinnevalds hd, i öster af Konga ock i väster af Allbo
hd Smål. Sjön anses af flera författare ha varit helig i
hedentid4. Om sådana heliga sjöar se närmare Montelius Sv. hist.
1: 207. För en dylik uppfattning talar i sin mån, att en vik
af sjön ännu i slutet af sjuttonde århundradet kallades
Oden-sjön, en annan heter ännu Blotviken eller Bioviken, där mau
troligen blotat åt någon af gudarna, en af de många öarua bär
uamnet Frösö (: gudanamnet Frö; se Frövättern), en i
förbindelse med sjön stående å Tors&n (: gudanamnet Tor; se Tören)
*) I detta sammanhang kan äfven erinras om y.-fsv. afskake myra
(Dipl. dalek. 2: 23 fr. 1508).
2) Detta uttal torde dock icke förekomma bland den i sjöns
närhet bosatta allmogen.
s) Prickarna öfver a, & cck Ö saknas ofta å denna karta.
4) Jfr Hyltén-Cavallius Vär. o. vird. 1: 129.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
