Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tifieras med isl. (poet.) »gir m. ’haf\ .ffigir, namn på hafsguden;
jfr(?) flodnamnet Ejder <- fornfris. Egidora (isl. iEgisdyr),
egentligen ’hafsdörren\ Detta ord utgår från ett urgerm. *»3iaa
(«*- ‘»3u|az, med försvunnen labialisering framför i) ock är nära
besläktat med sv. & (= got. ahwa, lat. aqua)1. Betydelsen hos
sjönamnet kan helt enkelt vara Vattnet, sjön par préference’;
jfr Afvern, Maren, Unden, Yättern 0. s. v. På grund af sjöns
relativa storlek ligger ett sådant antagande nära till hands.
Emellertid må framhållas, att det gamla ordet »gir icke kan
vara hvad man kallar en »primärbildning». Det måste vara
aflett af ett gruudord, ock detta föreligger möjligen i no. aag
’å’, som dock äfven kan tolkas som en kontaminationsbildning*.
Detta &g i en betydelse Vatten, sjö* uppträder kanske i
gårdnamnet Åg Svärdsjö sn Dalame (GS 3 Ö 29). Detta namn skulle
då älst ha tillkommit den rätt betydliga sjö, vid hvilken gården
är belägen ock som nu efter denna kallas Ågsjön. Samma
rot-stadium återfinnes äfven i ags. égor ’flut’ urgerm. *»3(u)us;
skrifningen éagor beror på anslutning till éa Vatten1 (Pogatscher
Engl. studien 27: 217 f.). För en ia-afledning af detta ord harman
rätt att ponera betydelserna Vattenrik’, eller den kan tänkas
vara en urgammal beteckning för det begrepp, som nu uttryckes
med det vanliga namnet Åsjön (Åtjärn)* 2 3, hvarom se
Åm&nnin-gen. Huru som hälst torde härledningen ur ett fsv. Mghix (: å)
stå fast.
Fsv. Äker (i .Eker SD NS 3: 592 fr. 1420) hette den sjö,
som ofvan s. 101 behandlats under Eckern. Med afseende på
öfriga former se d. o. Ehuru det i diplomet omtalade fisket i
JEker tillhörde gården Ekeryd, som i samma handling skrifves
Ekerydhe, måste de båda namnen skiljas åt ock för Åker en
annan härledning sökas än den s. 101 framställda. I Åker ser
*) So Nor. Sv. etymol. s. 3 ock där citerad litteratur. En annan
släkting anses det i Alvissmål förekommande siléegja (»det tysta
vattnet») vara; se Vigfusson Corp. poet. 1: 483, Gering G1.2, Nor. Sv.
etymol. s. 4. Dock är denna härledning ganska osäker (se Hcllqu. Sv.
lm. 1905, s. 91).
2) Jfr Nor. Sv. etymol. s. 3. Konstruktionon ag Vatten’ sväfvar
emellertid väl mycket i luften; jfr Hellqu. Sv. lm. 1905, s. 91.
3) ’iEghir : Åsjön = Getaren : Getsjön = fsv. ‘Nsesir (se
Nis-naren) : Nässjön = fsv. ‘Saennir, nu Sännen : Sandsjön m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
