Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strélasund, Stralsund. — Möjligt är dock äfven, att namnen
äro besläktade med Järfveln ofvan.
Arken, se Järken.
Ärr är4r (Err Lotter c. 1750, Lignell Dal 1:6; Ärran
Tuneld s. 207 [1741]), icke obetydlig sjö i Fröskogs sn, Tössbo
bd Dalsl., nn äfven kallad Ärrsjön (GS 1 V 33). Tillräckligt
gamla former saknas, för att man med någon tillförsikt skulle
våga att yttra sig om namnets härledning. Emellertid tillåter
jag mig framkasta den tanken, att ordet innehåller en
motsvarighet till ags. eorre, yrre ’vredgad’ : germ. stam erz- i got.
airzeis, fht. irri o. s. v.; jfr sskr. irasyåti ’vredgas, är
illasinnad’. En snarlik betydelse uppträder i sjönamnen B&fven,
Drogen, Illern, Låkan, Trätten o. s. v.
Samma sjönamn ingår väl äfven i Erra mosse Hisna sn
Vg. (Lindskog 5: 282).
Ärtingen 1. Artingen ärligen2 (a-).
1) (Artingen Lindskog 5: 315 [1816]; Ärtingen GS 1 V
36) Fröstads, Bredareds m. fl. s:nar, Vedens hd Vg. : Arta.
Sjön har djupt, rent ock klart vatten samt vackra, bärgiga
stränder.
2) attg9n med akc. 2 (Tuneld s. 207 [1741, med E-],
Hermelin 1808, GS 1 V 33) Ärtemarks sn, Vedbo hd Dalsl.
En ledning vid behandlingen af detta namn gifva oss de
bevarade gamla formerna af sockennamnet Ärtemark. Att
nämligen detta etymologiskt sammanhänger med Ärtingen 2, är
höjt öfver allt tvifvel. Jfr af öfriga analoga fall de likaledes i
Dalsl. förekommande sjönamnen Töoken : Töcksmark, vidare
Edslan : Edsleskog, Ånimmen : Ånimskog, Östen :
Östevall-skog. Ärtemark skrifves år 1334 Aretamarkh, år 1531
Artamark. Efter vanliga analogier ingår i första leden
genitivstam-men af sjöns gamla namn. Afledningen -ing har sålunda
tilllagts i senare tid såsom i sjönamnen Hissingen, Ripplingen,
Vinningen, Yxningen m. fl. samt — efter hvad det synes —
äfven i Ärtingen 1 (se ofvan). Om den ofvan angifna
namnformen från 1334 är riktig, skulle alltså sjön ha hetat \Areti
1. dyl. Detta namn gör emellertid med sin mellanvokal ett
allt annat än svenskt intryck. Jag antager, att här
föreligger ett lånord, motsvarande fsax. arut, fht. aruz, erezi ’brons,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
