Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ock rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. 100: Dättern. Detteren General Landkort öfv. Vg.
o. 1688.
S. 101: Eckern skrifves i SD NS 3: 592 fr. 1420 .ffiker, men
det i art. omnämnda Ekeryd å samma st. Ekerydhe. Se
närmare under ^Eker, där sjönamnet undergår en förnyad behandling.
S. 102: Edslan har som nämnts i fsv. tid hetat Etle; jfr
det däråt bildade sockennamnet Etlmskogh. Till de ord, som
kunna vara besläktade med detsamma, må läggas Ii t. aidyti
’toben, getöse machen’ (jfr Bezzenberger Bezz. Beitr. 27: 172).
Det uttal af sockennamnet Edsleskog, hvilket af min
meddelare betecknats som »Älskog», återspeglas äfven i viss mån i
den form af sjönamuet Edslan, som jag nu funnit å General
Laudkort öfv. Vg. o. 1688 : Alen (för Ålen?).
En intressant motsvarighet till vårt sjönamn är det no.
älf-namnet Eitla, anfört af Rygh NG i det nyligen utkomna 15:de
bandet, s. 254.
S. 104: Eklången. Gård namnet Ekl&ngen (ock sålunda äfven
det till grund liggande sjönamnet) är tidigast uppvisat år 1279:
in ekelang (SD 1: 545); alltså fsv. nom. ‘Ekelanger; se Lången.
S. 107: Emmern. Jfr no. älfnamnet Eima Rygh Elven.
s. 37. S.
S. 113: Fegen. En skrifning Fögen förekommer å
General Landkort öfv. Vg. o. 1688, men är säkerligen felaktig för
Fä gen.
Om människooffer i vattendrag jfr Grimm D. myth.3 1: 462.
S. 115: Femlingen. 1 fråga om tydningen af detta namn
bör den möjligheten ej alldeles förbises, att Femlingen är en
subtraktionsbildning ur gårdnamnet Femlingehult, år 1629
skrif-vet Fimlingahult, hvars första led kan innehålla ett patronymicum
på -ling ock som sålunda till sin bildning är att jämställa med
t. ex. nsv. Arnungared, fsv. Beghlingathorp, fsv.
Quillinga-by o. s. v. Det bör dock anmärkas, att af de öfver hundra
dylika med patronymica sammansatta namn, som äro mig bekanta,
jag icke känner något på -hult från fsv. tid ock af nysvenska
sådana blott två, Hveningehult ock Sedingehult, båda från
Smål. ock båda till sitt ursprung osäkra; det senare ligger for
öfrigt nära Femlingehult ock kan ju möjligen återgå på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
