- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
12

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grundorden i dessa bildningar äro i allmänhet substantiv
eller adjektiv.

Till det förra slaget höra — för att utvälja de från denna
synpunkt säkraste — t. ex. fsv. Bringir, ‘Beerkir, ’Ekir,
*Emir, ‘Mselir, ’Neesir, ’Seendir, Treehyrnir, ‘Vikir, ‘Yxnir,
’0(i)ir, *0rir. Jfr de fnorska sjönamnen ’Aspir, ’Elptir, ’Fyrir,
’Loyflr, ’Syrmir, ’0yjir, fjordnamnen ’Eyrir, *Grytir(?), Xeirir.
I allmänhet kan naturligtvis ett älfnamn utgöra den
förmedlande länken1; men mycket ofta torde detta ej vara fallet2.
Dessa sjönamn äro sålunda till sitt bildningssätt närmast att
jämföra med sådana substantiv som isl. heller "klipphåla1 : got.
hallus "klippa", pymir "törnbuske’ : J>om "törntagg" o. s. v.s
Suftixet -ja utöfvar här sin vanliga funktion att uttrycka
tillhörighet, oek densamma har det, då det uppträder i sjönamn.
Så betyda ‘Aspir, ‘Beerkir, ’Ekir snarast "sjö försedd med 1.
om-gifven af aspar, björkar, ekar" (jfr dock II B), ‘Emir "med
dimmor uppfylld". ’Bringir, Meelir, "Seennir, ’0rir syfta på
vattendrag, hvilkas stränder äro bärgiga, sandiga, steniga o. s. v.
’Neesir utmärker, att sjön äger något mera framträdande näs
eller är rik på dylika. ’Yxnir (: oxe) har väl afseende på något
påfallande i formen o. s. v.

Af utomnordiska sjönamn böra med afseende på bildningen
jämföras de grekiska på -(a såsom AXxuovta tyxn i Megaris :
aXxuoiv "isfåger (jfr fsv. \ffilptir, nu Ältaren "svansjön") o. a.
anförda af Fick Bezz. Beitr. 22: 73 f., jfr äfven t. ex. gr. Mr.vto;
"månbäcken" i Elis, omtalad af Roscher Stud. z. gr. mythol. 4:3.
Säkerligen ha äfven åtskilliga af de nordiska sjönamnen på
-ia (-ir) ursprungligen haft adjektivisk karakter liksom gr.
"AXxuovia (X^.vrj). Dessa adjektiv på -ja (-ir) ha sedan gifvit
upphof till att ett särskilt sjönamssuffix -ia (-ir) uppstått.

Numera har det gamla ia-suffixets uppgift öfvertagita af
sammansättningar. Liksom isl. hellir motsvaras af nsv. klipp-

x) Se t. ex. Flögen, Skälen (‘Sk»llir : ’Skrolla, d&r dock snarast
sjönamnet synes vara det primära). Jfr fno. Berir : Bera, Syrmir :
Syrma o. s. v.

2) Jag kan sålunda icke dela den uppfattning, som stundom
kommer till synes hos Rygh NGr, att alla sjönamn på -ir ytterst ha sin
grund i älfnamn.

3) Se Hcllqu. Ark. 7: 24 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0839.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free