- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
18

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ekaren, Enaren, Getaren, Hallaren, Hällaren, Stockaren,
Viggaren, Vångaren, Älmaren, Ältaren:
Af ett adjektiv äro väl
åtminstone Svinnaren ock Ängaren afledda (direkt eller indirekt
genom älfnamn); jfr äfven Salvaren. En särskild ställning
intaga emellertid Kolbrännaren ock Märrsprängaren. Det förra
namnet växlar med Kolbränningen, ock man vet ej säkert,
hvilken form som är älst. Det senare är en skämtsam ock
tillfällig agentisk bildning af värbet spränga, snarast
uppkommen genom ellips af Märrsprängbacken. Namnen Ryttaren,
Silfköparen
ock Slaktaren höra naturligtvis till mom. 1 a, då
afledningen här uppträder redan i själfva grundordet.

För öfrigt måste man räkna med den möjligheten, att i
vissa fall gamla, nu utdöda älfnamn ligga till grund. Ett säkert
sådant fall är Växaren, fsv. ᛫Væxir, af fsv. älfnamnet Vaxa1.
Svinnaren
kan vara aflett af ett älfnamn, som motsvarar fno.
᛫Svinna. För ett dylikt antagande talar i sin mån betydelsen
’den hastiga’ (jfr 3 b). Enaren innehåller kanske ett älfnamn
af samma art som fno. ᛫Eina; i fråga om Lanaren erinras om
forsnamnet Lanefors. Analoga fall anföras under mom. a ock 3.

3. Till dessa bildningar på -ir sluta sig namnen på -nir,
-naren,
hvilka grupper emellertid lämpligast behandlas hvar för sig.

a)        fsv. ᛫Byghnir(?), nu Byngaren

        fsv. ᛫Flöknir : fsv. Floknisrum; nu Flocken

        fsv. ᛫Multnir : fsv. Multhnö; nu Multen

        fsv. ᛫Rotnir(?), nu Rottnen 1 (se nedan)

        fsv. Tempnir, nu Tämnaren

        fsv. ᛫Æmpnir : Æmpnisholm.

        ᛫Gaghnir ock ᛫Yxnir ha däremot sannolikt sitt n från själfva
grundordet.

På samma sätt bildade äro de fno. fjordnamnen Etnir,
Fjǫlnir, Sygnir, Tysnir(?), Vefsnir2,
fno. sjönamnet Flaðnir,
som ansättes af Bugge-Rygh NG 15: 314, vidare isl. Valglaumnir
(Grímnismál), enligt Bugge Norr. fkv. s. 79 namn på den å,
som strömmar kring Valhall, ock det i Gylfaginning
förekommande mytiska sjönamnet Ámsvartnir.

1) Fno. Vaxu bru, se NGL 2: 491.

2) Rygh Stud. s. 80. Här är det dock möjligt, att i vissa fall n
tillhört grundordet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0845.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free