Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
no. älfnamnen ImB(a), Honsa, Loxa, Mors1 (se Rygh NG ock
Elyen. å olika ställen).
1 många andra fall innehåller ändeisen -sen däremot
bestämd form af qjö : Alsen (: fsv. Alslorum) ~ Alen, Bjärsen
(: Bjärsvik), Emsen (jfr fsv. älfnamnet Eem, Ämåu, ock nsv.
sjönamnet Emmern), Femsen ~ Femmen, Flaxen eg. ’flaksjön\
Flyxen, Gisen 1 (fsv. Gisio), Härsan(P), Nysen ~ Nyen,
Bam-sen - Bammsjö(n) ~ Barnen, Sibrissen, Visen, Axen. Det
sista kan dock äfven betraktas som en nybildning af
gård-namnet Äxtorp («- *JEghisf)orp): fsv. sjönamn *iBghir, hvilket
lefver kvar under formen Äjen, liksom äfven det hos Hermelin
anförda Nysen för Nyen kan bero på anslutning till g&rdnamnen
Nyshult ock Nyserum. Synnerligen vanliga äro sjönamn på
-sen ock -san (= sjön) i Dalarna, t. ex. Bjursen ’Bj örsjön’,
Bjosan, Dr af sen, Ej sen, Gryssen ’Grytsjön* (se Grjten),
Hönsen (jfr under Honn), Issan eller Issen (Issjön*, se IsUngen).
Jensen, Lomsen, Luxen, Länsan, Lässen*Läsjön*, Närsen,
Bås-sen, Skipsen, Skramsen, Sältsen, Tansen, Toxen ’Toksjön* (se
Token), Tunsen2, Tvärsen, Ursen ’Ursjön’ (jfr Uren), Vallsan
’Vallsjön’ (se Vällingen), sockenuamnet Sätten (= sjönamnet
Sättjön inom socknen) o. s. v.
18. Ett -sk uppträder, dock icke alltid som afledning,
Busken Påsken Trosken3
Grosken Busken Usken
Gräsken Sansken Visken
Gärsken Svänsken
Muskan Träsken
samt det sjönamn, som — att dömma af gårdnamnet Torska—
ingår i Torskabotten. Bland dessa namn synes dock sk fungera
som »sjönainnssuffix» blott i Grosken, Gärsken, Sansken ock
möjligen äfven Svänsken samt ‘Torske. I Busken, Påsken, Busken,
Bysken ock Usken hör sk säkerligen till stammen; möjligen
också i Muskan, där emellertid äfven en afledning på k af mus
1) Om detta filfnamn se Bygh NG 2: 220.
*) Detta namn hör antagligen till den stam |)und, som ingår i det
mytiska älfnamnet J)und ock enligt Bygh NG 2: 195 äfven
förekommit i norska älfnaran.
3) Salvius Upl. s. 318 [ 1741 ], se tillägget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
