- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
82

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfversikt af sjönamnens betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P) färg: ljns, klar, hvit, röd, blå, mörk, svart (—- A 35),
eld, stråle, gnista, glans o. d. (= A 36), kol, sot (= A 37),
korp (Rammen nnder A 1), sol (A 25), snö ? (A 28), dag (A
50)1, mjölk (fsv. Miselki under A 51, se äfven Getaren).
Dessutom kanna bit ock töras några af de nnder A 26 ( = B g a)
upptagna, bvilkas grundord betyda såväl ’dimma’ som ’mörker’;
möjligen också några af metallbeteckningar bildade (jfr B k a).

e) lynne, karaktär o. d.:

a) = A 39: bekväm, lättåtkomlig, säker.

(j) = A 40: ond, farlig, lömsk, besvärlig, häftig o. d.
y) = A 41: lugn, trög o. d.

k) = A 42: rask, liflig, brådskande o. d. Jfr A21 = Bhi:
med strömmande I. rinnande vatten.

i) djup, vattenmängd ock temperatur:

a) djup (= A 43), full ock tom (= A 45), grund (= A 44).
p) kall (= A 46), varm (= A 47). Härunder falla några
vatten-dragsnamn, som afletts af fsv. etr (isl. eitr), sv. etter såsom
Ettern (ock älfnamnet Åtran) »etterkall», hvilka med afseende
på sitt grundords betydelse icke inordna sig under någon af de
under A anförda grupperna, samt möjligen äfven fsv. ’Ise (se
Islingen) : is (A 28).

g) meteorologiska förhållanden:

a) dimmig = A 26.

p) På sjöarnas egenskap att vara (för tillfället eller i
allmänhet) blåsiga eller stormiga eller i alla händelser på
vindens hvinande ock vågbruset eller Tågskvalpet syfta
säkerligen de under A 29 uppräknade talrika namn, som beteckna
ljud ock läte. Om också ett ock annat kan vara oriktigt
tolkat, återstår ett större antal, om hvilkas härledning
meningarna ieke kunna vara delade. Hit hör väl också t. ex. Kråken
(Al); se by (s. 81). *)

*) Dagaren ’ljus’ ock Daglösen ’mörk’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0909.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free