- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
111

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anmärkningar om sjönamnens ålder, utbredning o. dyl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till det Sista lagret af svenska sjönamn måste i första
rummet räknas namnen på de största af de sjöar, som äro
belägna i de trakter, om hvilka man på grund af i trakten gjorda
urgamla stenåldersfynd har skäl att antaga, det de blifvit
mycket tidigt koloniserade, såsom Vänern, Vättern, Mjöra,
Mälaren, Jälmaren. Af dessa äro åtminstone de två senare bildade
af stammar, som ännu i dag lefva kvar i de nordiska språken.
Vättern innehåller ett med sv. vatten nära besläktat ord. som
ganska länge måste ha lefvat som appellativ i betydelsen ’vatten,
sjö’; jfr Alk-, Frö-, Häl-, Ullvättem samt sjönamnet Vättern i
Vstml. Äfven namnet M^jöm innehåller sannolikt ett
likbety-dande appellativ, *meru- ’sjö’ i afljudsförhållande till det
lika-betydande mar-, ock redan formen talar sålunda för en mycket
hög ålder (se nedan). Härledningen af Vänern är icke fullt
klar; dock torde det endast vara två möjligheter man härvidlag
har att välja på, ock i bådadera fallen äger ordet släktingar
inom de nordiska språken.

Vid bestämmandet af ett sjönamns ungefärliga ålder måste
man i allmänhet nöja sig med att ange den tid, efter hvilken
namnet svårligen kan vara bildat. Härvidlag är det
hufvud-sakligen vår kännedom om den nordiska ljud- ock suffixläran
ock om principerna för gårduamnens bildning som visar oss
vägen.

Först vill jag dock ett ögonblick uppehålla mig vid några
nordiska vattendragsnamn, som tillräckligt dokumentera sin
härstamning från vårt språks urtid genom att visa sig hafva
tillkommit under den period af de indoeuropeiska språkens
utveckling, då ännu den vokalväxling inom stamstafvelserna, som
kallas afljud, värkade som en lefvande princip. Under art.
Näten har jag framställt den meningen, att det fsv. gårdnamnet
tfmtutorp i Gryts sn Sdml. visar hän på ett ånamn Nmta,
hvil-ket säkert burits af någon af de åar, som flyta genom Naten.
Nästa återgår på en stam Net-, knappast på ett Nät-; i alla
händelser är afljudsväxling här belagd. Ett liknande
förhållande äger rum mellan sjönamnet Veetur («-Wet-) ock
älfnam-net Vata, om jag har rätt i min under Vättern uttalade
förmodan, att Motala ström i forna tider så hetat. Från Norge
anföras hos Rygh NG 1: 196, 1: 49 två fullt analoga fall på dylik
växling i stamstafvelserna hos namn på sjöar ock på med dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0938.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free