Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anmärkningar om sjönamnens ålder, utbredning o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvan omtalade myten om vanerkriget, därest nu denna är rätt tolkad.
Af mindre betydelse synes Saxos senare vittnesbörd1, då bär i
allmänhet norsk-isländsk tradition synes ligga till grund2. Vidare erinras
därom, att Frösknlten från Sverge bevisligen vandrat till Trondhjem
ock detta i relativt sen tid, säkerligen dock före det 9:de århundradet,
d& — såsom Golther påpekar3 — norrmän från 876 fara till Island
under Tors ock Freys skydd4.
Frösknlten har sålunda antagligen införts i det egentliga Sverge
några århundraden — kanske 5 å 6 årh. — efter Kr. samt möjligen
bidragit till den reduktion i maktställning, hvilken — såsom vi nedan
skola so — drabbade den inhemska guden Ty. Ock säkerligen har det
tagit en rundlig tid, innan den spritt sig till Värmlands aflägsna näjder
ock gifvit upphof till sjönamnet Frövättem. Vid ungefär samma tid
får man väl antaga, att de ungefär lika betydande sjöarna Alk- ock
Ullvättern fått sina namn. Mycket äldre kan namnet Närdingen vara.
Det är ju i sig själft sannolikt, att i det vid hafvet belägna, fruktbara
Uppland betydligt tidigare än i Värmlands obygder de milde vanemas
dyrkan slog rot, ock därför tala ock de vittnesbörd, som vår fornhistoria
ock våra ortnamn bära.
Man skulle här äfven kunna vänta några ord om åldern af de med
gudanamnet Oden bildade sjönamnen (se Onsörjen). Den uppfattningen
kommer nämligen icke sällan till synes, att — någon gång före år 800
— den tyska Odenstron öfver Danmark trängt upp till Skandinavien
ock där slutligen skaffat sig rum vid sidan af den äldre, men i sin
tur kanske äfven dit införda Fröskulten. Denna uppfattning företrädes af
t. ex. Detter o. Heinzel PBB 18: 555, Mogk Pauls Grundr.? flerst.5,
Golther Germ. myth. s. 222 f.6, ock enligt sistnämnde förf. vore det
här vi hade att söka upphofvet till traditionen om den gamla
kult-strid, som afspeglas i myten om vanerkriget. I själfva värket torde ingen
förneka, att Odens utveckling från en vind- ock dödsgud af föga
komplicerad natur till en högt utvecklad kulturgud — runornas
uppfinnare ock förvärfvaren af skaldemjödet — till en väsentlig del kan
tillskrifvas utländskt — ock möjligen tyskt — inflytande7. Men
omöjligt är väl cj å andra sidan, att här endast är fråga om en
omdaningsprocess af naturen hos ett gudaväsen, som sedan urälsta tider under
1) I, 1: 120; jfr Kock anf. arb. s. 166.
2) Olrik Kilderne til Sakscs oldhist. 1: 64.
8) Germ. myth. s. 219.
4) Det bör anmärkas, att det icke var denna invandring som gaf
upphof till det s. k. vanerkriget, utan myten om denna voro snarast
en reflex af de kultstrider, som långt tidigare ulkämpats på svensk
botten. Jfr Golther Germ. myth. s. 223 ock nedan.
ö) Jfr äfven K. Krohn Finnische beiträge zur germ. mythol.
(Finn.-ugr. forsch. 1905), s. 135.
6) Jfr härtill äfven F. Jönsson Ark. 17: 237.
7) So Hoffory tlddastud. 1: 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
