Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ock rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därmed sammanhängande gårdnamnet Bippetorp m. m. Några
af dessa ha för säkerhets skull upptagits äfven nedan.
Allmän anm. I de första arken har fjärde delens första halfband
af Rygh NG signerats 4; sedan äfven andra halfbandet (med annan
paginering) utkommit, däremot IV. 1.
S. 3 r. 12, s. 7 r. 14 n. läs: gaardnavne.
S. 5 r. 30 står: sjönamnen, läs: fjordnamnen.
S. 9 r. 6 n. läs: a^sbrux^nen.
S. 17: Addaren. I Skederid tycker sig Tisblius ha hört
uttalet ådan (Sv. lm. XVIII. 5: 113).
S. 20: Aglan. Till got. aglus eller agls kunna, enl. Bngge
i det senare utkomna 15:de bandet af Rygh NG s. 122, äfven
de fno. älfnamnen *Qgl ock ’Qgla höra. I dessa norska
vatten-dragsnamn ha vi i alla händelser välkomna motsvarigheter till
det svenska sjönamnet Aglan.
S. 22 r. 6: semikolon bör utgå.
S. 23: Det i slutet af art. Algudhi framställda alternativet
till förklaring af namnet anser jag nu hälst böra utgå.
S. 26: Allgunnen. Att ty. flodnamnet Veoht, såsom Much
antar, innehåller namnet på en stridsgudinna, anser numera jag
icke så säkert. Jfr Jellinghaus Westfäl. ortsn. s. 154. Då min
hypotes om uppkomsten af namnet Allgunnen ock i samband
därmed stående frågor icke skulle sakna sin betydelse, därest
den bekräftades af iakttagelser från andra håll, har jag icke
velat undertrycka den; men t. v. är den naturligtvis att betrakta
som ett till öfvervägande framställt spörsmål.
S. 30: r. 5—1 n. (om gr. böra naturligtvis utgå.
S. 32: Alstern. Att detta sjönamn uttalas med akc. 1,
anser jag icke längre utgöra något starkt skäl mot riktigheten
af den uppfattningen, att ånamnet Alstran ligger till grund.
Jfr t. ex. under Bottnen.
S. 34: Alten 1, Kila sn Vstml., kallas hos G. Borgman
Beskr. öfver Kila socken (Strengnäg 1828) s. 15 äfven Arten.
Motsvarande namn å GS 4 Ö 31 är, som ofvan nämnts,
otydligt tryckt, hvarför det ej är omöjligt, att där äfvenledes står
Arten (Grau har emellertid, såsom förut anförts, Alten).
S. 36: Ångarn. Min förmodan, att den i Ångarns sn Uppl.
belägna Angarnsjön i äldre tid betat Ångarn, bekräftas däraf.
att Salvius Upl. s. 113 (1741) anför just denna namnform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
