- Project Runeberg -  Meteorstensfallet vid Hessle den 1 januari 1869 /
3

(1869) [MARC] [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorstensfallet vid Hessle den 1 januari 1869

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Det första meteorstensfall i Sverige, från hvilket stenar blifvit tillvaratagna, inträffade
Nyårsdagen 1869 vid middagstiden i nejden af Hessle, nära 3 mil från Upsala. Fenomenet
åtföljdes såsom vanligt af ett starkt buller, som förnams ej allenast i trakterna närmast
fallorten utan äfven vidt och bredt omkring. Sålunda hördes i Stockholm, i synnerhet i
de öfre våningarne af husen, en dof, enstaka knall, till följd hvaraf ett rykte snart spred
sig, att nitroglycerinfabriken vid den närbelägna Vinterviken åter sprungit i luften, och
sedan man redan samma dag blifvit lugnad i detta hänseende, förmodade man, att en explosion
inträffat vid det 6 till 7 mil aflägsna Åkers krutbruk. Snart inlupo dock underrättelser
derom, att ej heller detta var fallet, och samtidigt erfor man, att samma företeelse
förnummits och gifvit upphof till likartade rykten på flere från hvarandra långt aflägsna
ställen, t. ex. i Strengnäs och Mariefred, hvarest en stark, åsklik knall hördes; i Enköping,
hvarest det hördes likt rasslet af en mängd på hård väg framrullande vagnar; i Sigtuna,
hvarest 12t 20m e. m. en knall likt ett kanonskott hördes, som åtföljdes af ett långsamt,
men jemnt mullrande, kommande från NNO och varande 3 till 4 minuter; i Upsala, hvarest
några personer, som Nyårsdagen vid middagstiden voro ute på en af broarne öfver Fyrisån,
tyckte sig höra ett närbeläget högt stenhus ramla; i Grisslehamn, hvarest ett temligen
starkt åsklikt dunder hördes, som dock varade endast några få sekunder.

Några dagar derefter erhöll Professor Edlund genom en tillfällighet underrättelser
derom, att svarta stenar från himmelen nedfallit i Fitja socken och på hans
uppmaning afreste genast Ingeniör Fahnehjelm till stället för att insamla upplysningar. Herr
Fahnehjelm lyckades verkligen erhålla några stenar, hvilka öfverlemnades till
Vetenskaps-Akademien jemte en berättelse om resan, som finnes införd i Öfversigten af
Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar[1]. Sedermera besöktes trakten dels af Professor Walmstedt
och mig personligen, dels af Herrar G. Nauckhoff, K. A. Fredholm (utsända för Upsala
universitets räkning), O. Lamm och G. Lindström (utsända från Riksmusei mineralogiska
afdelning) och är jag dessa sednare Herrar synnerligen förbunden såväl för det betydliga
antal Hessle-meteorstenar, som från detta fall blifvit förvärfvade för Riksmusei samlingar,
som för en mängd vigtiga upplysningar och meddelanden rörande sjelfva fallet. En
intressant samling af dylika, på ort och ställe upptecknade berättelser finnes intagen i en
utförlig Akademisk afhandling om Hesslefallet, af Dr Fredholm. Beklagligen äro dock de


[1] Otto Fahnhjelm. Meteorfallet i Fittja socken af Upsala län d. 1:sta Januari 1869. Öfversigt af Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1869. N:o 1 s. 59.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hessle1869/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free