Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig ur det föregående, att det skick som passar för den
ena staten ej alltid kan påtvingas den andra — med ett
ord: att se den historiska förnuftiga utvecklingen i
staternas liv». Man skönjer här såväl Strindbergs frisinne
som hans skepsis mot massan, tydligen närd av den
Uppsala-akademiska statsvetenskap han studerat.
Strindbergs konst-kritiska artiklar från denna tid
röja större intresse för tavlornas ämnen än för deras
artistiska form. I en artikel om Winges tavla Tors
Strid mot Jättarne yppar han åter den hänfört
fornnordiska och skandinaviska stämning som denna tid
fyllde honom. När han skriver om Georg von Rosens
tavla Erik XIV, Karin Månsdotter och Göran
Persson, röjer han sin sympati för den sistnämnde,
böndernas förkämpe gentemot adeln. Han kommer ock
att tala om Gustav Vasa, vilken han tvärtom gör till adelns
man gentemot bönderna — tvärtemot den uppfattning som
kungen själv ville hava spridd, och som även varit
rådande ända in i vår tid, tills Hjärne kritiserade bort den,
dock ej ur läroböckerna. Samtidigt beundrar emellertid
Strindberg Gustav Vasa och giver honom rätt mot
böndernas religiösa konservatism. I denna artikel
föreligger färdigbildad den åskådning som snart skulle prägla
Mäster Olof.
Mäster Olof förebådas ock i en artikel »Perspektiver,
Några blickar på tiden», vilken går genom flera
nummer. Där talar han för en religiös reformation och
gläds att man ej numera vill »tvinga en odödlig själ med
vapen av järn». Dock hyser han visst ej enbart förakt
för det gamla. Han beklagar att svenskarne börjat »bli
så utländske att vi äro främlingar för oss själva och
vårt land». — Andra perspektiver öppnas i och med hans
programuttalanden i arbetarfrågan. Han finner att
arbetarne egentligen hava det bättre än de studerade
medelklassarne. Men därav sluter han att dessa helst böra slå
sig på praktiskt arbete, ja på kroppsarbete. Arbetarne
måste behandlas som jämlikar och få rösträtt. Bildningen
bör demokratiseras. Dock är Strindberg bestämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
