Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyllade. Dock klandrar han skarpt att Hellas’
kulturbärande klass gick arbetslös. Därför föll Hellas.
Också med Sverge och svenskheten hade Strindberg
yid denna tid en uppgörelse. Han hade tänkt börja
Likt och Olikt med en skrift Vad Gäller Striden?
vari »Det Unga Sverges» program skulle framläggas.
Skriften var en gravsång över de frisinnades felslagna
förhoppningar från tiden närmast efter representationsreformen
och en siarsång om den seger varpå 80-talets
radikaler trots allt trodde. Den riktade främst sin udd
mot signaturdiktarne och innehöll en skarp vidräkning
med Wirsén för dennes kritik av Strindbergs böcker.
Strindberg är den förste som påvisar Wirséns vana att
nedsätta de stora eller kulturella författarne (han
nämner Ibsen, Björnson, Brandes, Kielland, Bååth, fru
Edgren och på sladden ett nu glömt namn) men
upphöja sådana som »prinsessan Eugénie, avlidne
ryttmästaren v. Möller, barnbördsprofessor Andersson, revisor
Tammelin och d:r Gustav Meijer!» Emellertid tvekade
Strindberg, om han borde utsätta sig och sin hustru för
det allmänna raseri som han måste förutse, om han så
öppet och skarpt toge till orda i egen sak. Han bad
därför förläggaren (Bonnier) stryka angreppet mot Wirsén.
Sedan bad han denne vänta med hela skriften, och den
trycktes först 1886 i den danska tidskriften Tilskueren,
under titeln Den Litterära Reaktionen i
Sverge [1].
I stället upptog Strindberg svenskhetens problem
till behandling i artikeln Nationalitet och
Svenskhet (införd i Likt och Olikt). Han
upptager ännu än gång Olle Montanus’ tes från Röda
Rummet om svenskarnes eller åtminstone den svenska
bildningens brist på nationalitet. Men denna gång giver han
Varken detta förhållande ett ironiskt gillande såsom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
