Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olles föredrag eller ett bittert ogillande såsom i Olles
efterlämnade papper. Han intager en mellanståndpunkt.
Sverge bör visst icke uppgiva sin nationalitet men ej heller
glömma att det finns andra intressen. Han tager rent
av finnarnes parti mot svenskarne i Finland. Ryssarne
omtalar han med stor sympati och hoppas på tsarväldets
snara fall. Framför allt vill han att svensken skall vara
europé, skall verka för ett stort europeiskt statsförbund
med mönstret hämtat från det lilla Schweiziska
förbundet. Världsspråket i detta förbund, vilket varje folk
bör lära jämte sitt eget, skall vara franskan. Strindberg
framträder nu för första gången som internationalist.
Han gör ock detta i den novell han skrev på våren
1884, och vari han upptager och fullföljer en
idé som han gett varma uttryck redan i Svenska
Öden — fredsidén. Novellen, Samvetskval [1], har
blivit ett av hans mest frejdade verk.
Det problem han där behandlar hade varit aktuellt
under fransk-tyska kriget 1870-71, liksom det vart aktuellt
i början av det stora världskriget: problemet om franktirörerna
d. v. s. civiie vilka öppna strid mot fienden
utan att vara inskrivna i armén. Liksom tyskarne
1914 påstodo sig bliva ofredade av franktirörer i
Belgien, så ansågo de sig — sannolikt med mera skäl —
omvärvda av sådana i Frankrike 1870. Enligt krigslagarne
skola franktirörer skjutas knall och fall. Antag nu
att en person med samvete får i uppdrag utföra en sådan
order, vad blir, frågar Strindberg, följden? Jo, svarar
han — och verkligheten lär också i något liknande eller
likartat fall ha svarat detsamma 1914 — följden är
given: vansinne. Dock, sista ordet i Samvetskval
blir icke detta. Novellens sista ord blir en jublande
hymn till den nalkande världsfreden, förebådad av den
skiljedom medels vilken England och Amerika uppgjorde
en tvistefråga, Alabama-frågan, som under normala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
