Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningskraft framstått så som här. Ingen har nödgats och
mäktat säga sanningen om sig själv så som han. Ingen
har så som han fullgjort diktarens offervärv att
offentligt blotta och sönderslita sig själv till mänsklighetens
upplysning, varning och rening.
Den bild som Strindbergs egna skildringar faktiskt giva
av hustrun är en bild av den mest uppoffrande kärlek,
det mest gränslösa tålamod. Det finns ju även andra än
Strindberg som vittnat emot henne. T. o. m. fru Heléne
Welinder, vilken dock skildrar henne så sympatiskt, och
en hennes norska väninna, fröken Inga Thommesen,
förklarade att hon ej dugde till hustru åt Strindberg. Men
den senare minskar värdet av sitt vittnesbörd, när hon
även skildrar Siri von Essen såsom ej passande till mor.
Ty det enda vittnesbörd som i den frågan gäller, barnens
eget, är det mest möjligt motsatta. Även Heidenstam
tälar i ett brev om hennes (liksom om Strindbergs)
överdrivna kinkighet. Hade han vetat vad hon (och han)
genomgått, hade han knappast gjort det. Det är sant
att hon, fast synnerligen dugande och praktisk, ej tyckte
om att sköta hushåll, vilket tvang Strindberg att oftast
bo på pensionat. Det är sant att hon längtade hem till
Sverge, till sin avbrutna konstnärsbana, vilket oroade
Strindberg. Det är sant att hon, både som konstnärinna
och som kvinna, hade ett känsligt, lättrört, lidelsefullt
reagerande väsen, vilket icke var ägnat att lugna
Strindbergs lynnesutbrott. Men vad betyder detta mot det
faktum att hon vart hans livs lycka, så länge han ännu
var någorlunda frisk, att hon vid den tiden motsvarade
hans hjärtas, hans förstånds, hans skönhetssinnes krav
bättre än någon annan, och att, sedan han vart sjuk,
ingen, absolut ingen, kvinna eller man kunde någon längre
tid leva i dagligt samliv med honom?
Det var ej Giftas-böckerna som skilde honom och
henne. Efter den första gick han till sin hustru, »som
mest varit som en mor för honom», och ville ha bannor.
Hon bedömde den rättsinnigt, säger han. Efter andra
delen tog han löfte av henne att aldrig läsa hans böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
