Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demokratin, börjar ock hans kärlek till bönderna svalna.
Han hade ju redan 1886 börjat tvivla på Rousseaus
naturevangelium, och som detta var förutsättningen för
hans tro på bönderna, börjar han snart tvivla även på
dem. Detta tvivel kan tydligt skönjas i hans
bonderomaner och -noveller.
Ty hans intresse för bondefrågan hade även burit
litterära frukter. Han började i romanform skildra bondeliv.
Icke franskt bondeliv utan svenskt. Svenskt bondeliv
från Stockholms skärgård. Dit, till den plats han mest
älskade på jorden, sökte sig den landsflyktiges tankar
tillbaka. Man kan icke gärna läsa en bok som gör ett
mera illusoriskt intryck av verklighetssanning än
Hemsöborna (skriven sommaren 1887). Varenda detalj
däri förefaller sedd, och sedd strax före nedskrivandet.
Likväl skrevs boken fjärran från hemmet och från Hemsö
= Kymendö. »Strindberg bodde ju då vid Lindau i
Tyskland.
I denna skärgårdsskildring har Strindbergs
skrivsätt återvunnit den ljusa, friska ton som under 80-talets
första år präglade nästan allt vad han skrev. Han
betecknar den själv som ett bestämt avsteg från 80-talets
tendens- och problemlitteratur. En munter bok var
också på den tiden något nästan sensationellt. Strindberg
fann den rentav alltför ljus. Detta vittnar bäst om hur
dyster han denna tid i grunden kände sig, ty den som
finner Hemsöborna enbart munter, den är icke
bortskämd med munterhet. Där finns ju gott ej endast om
drastiska utan även om pinsamma scener, och slutet är
djupt tragiskt. Också borttog Strindberg de mörkaste
skuggorna, när han i början av år 1889 dramatiserade
ämnet.
Icke heller kan man då säga att boken förhärligar
bönderna. Strindberg fördöljer ej ett enda av skärgårdsfolkets
grova eller själviska karaktärsdrag. Bokens hjälte
är ju ock en utbörding med litet av artist- eller kanske
rättare författarblod (en viss författares blod!) i sig.
Ändock är skildringens bakgrund en inrotad bondekärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
