Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ty man kan icke så levande och ingående som här skett
skildra personer för vilka man ej känner sympati.
Hemsöborna antogs, sedan Strindberg dock även
försökt med ett par andra förläggare, av Bonnier, men
endast med villkor att en rad kraftuttryck strökos [1],
varpå Strindberg motvilligt gick in. Boken mottogs
ovanligt vänligt av kritiken, exempelvis av dansken Valdemar
Vedel, vilken vid denna tid skrev flera fina
Strindbergsanmälningar i Nordisk Tidskrift.
På den ljusning i Strindbergs dikt som heter
Hemsöborna följde den mörkning som heter En Dåres
Försvarstal. Dock det ljusnade åter. I Danmark
hade Strindberg nya ryck av lust att uppträda som
livsglädjens taleman. Det var vid denna tid den glada
omarbetningen av Marodörer tillkom. Den kasserades
ju. Men lättare var det att hålla den glada tonen vid
liv i skärgårdsskildringarne.
Skärkarlsliv, vilken bok skrevs våren och försommaren
1888 och utkom samma år, karaktäriserades på förhand
av Strindbergs själv såsom mörkare än Hemsöborna.
Där behandlas ju ock några mycket dystra motiv, t. o. m.
ett par mord. Men i sin helhet är tonen icke mera utan
mindre tragisk än i föregående bok. Allra ljusast är
företalet med sin oförlikneliga karaktäristik av
Stockholms skärgård samt den första och längsta berättelsen —
ty boken är ej en roman utan en novellsamling — vilken
emellertid ej från början var avsedd för Skärkarlsliv.
Denna berättelse, Den Romantiske Klockaren
på Rånö, handlar visserligen om en ung man,
vilken måste lämnar en vacker konstnärsbana och begrava
sig ute i skärgårdens ensamhet (just det öde som hotade
Strindberg själv under hans ungdomsår), och vilken har
en mörk hemlighet tyngande på samvetet. Men det
dystra drunknar i skildringens aldrig slappnande ljusa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
