Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta låter Strindberg »hjältinnan» i Genvägar
uppleva. Han låter henne också locka novellens manliga
huvudperson (= honom själv) till en spiritistisk
andestund, och han uppgiver [1] att han själv verkligen var
med om något sådant under Giftasprocessens dagar. Vid
det mystiska sammanträdet, eller åtminstone i den
skildring han giver därav 1887, var han emellertid mycket
kritisk. I sin uppsats från ungefär denna tid [2] om
Linnés Nemesis Divina eller den gudomliga hämnden
vägrar ock Strindberg att tillskriva de olyckor som
drabbat vare sig honom själv eller hans fiender något
gudomligt ingripande. Ej heller vill han tro på någon mystisk
påverkan från den ena människan till den andra. Han
finner dessa antaganden väl värda att diskuteras, men
ännu alltjämt har tvivlet sista ordet.
Men just vid denna tidpunkt börjar han starkt
fängslas av en annan mystisk teori och praktik som liknar de
nyssnämnda men har en mera vetenskaplig karaktär:
hypnotismen. Förmågan att ingiva en annan de tankar,
föreställningar, känslor man önskar, ätt behärska en annans
själ med sin egen, det var en makt som Strindberg dels
såsom författare ville och kände sig äga, dels såsom
nervsjuk och präglad av förföljelseskräck fruktade hos
andra. Han omtalar [3] att han i Lindau använde
Bishofs och hans gelikars tankeläsningsexperiment, skenbart
som en sällskapslek men faktiskt som ett medel att
spionera på hustrun. Han sysslade sedan emellanåt med
hypnotiska försök.
Med synnerlig iver studerade han den frejdade
franske sinnessjukläkaren och forskaren Charcot. Denne
citeras i den helt på hypnotismen byggda skildringen
Hjärnornas Kamp. Från ungefär samma tid är en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
