Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konstnärsförbundets tavlor, exempelvis Eugène
Janssons. Däremot saknas varje likhet med 1880-talets
verklighetsmålning. I somliga tavlor är hans färg
för mörk för att verka modern. I andra är den ljus men
på ett enkelt, akvarellartat sätt, som endast svagt antyder
den moderna konstens färgglans. Det är i kompositionen
som Strindbergs tavlor verka mest moderna.
Hans flesta tavlor utfördes i Stockholms skärgård.
Skärgårdsintryck yppa sig ock i den frejdade novell som
Strindberg sannolikt först efter hemkomsten till Sverge
gav dess slutgiltiga form. Han omarbetade Genvägar
i 1600-talsstil — dock utan att ändra värst
mycket — satte till ett annat slut och fick den så
till En Häxa, den mäktiga skildringen av
häxprocessernas psykologi, vilken sedan trycktes i Svenska
Ödens tredje del 1890 [1]. Novellens tendens är
densamma som förut: det är kvinnans lättja, bristande andliga
jämnvikt och känsla av sin underlägsenhet, det är hennes
själviska, falska och osunda kärleksliv som driver henne
in på dunkla och onda andliga vägar. Strindberg låter
henne i omarbetningen spela häxa och offra sitt liv blott
för att hämnas på en överlägsen kvinna och till varje
pris bliva ryktbar. Hennes underklasskaraktär understrykes
alltjämt. Dock är slutet påfallande försonligt.
I Svenska Ödens tredje del (1890) offentliggjordes
ock för första gången Sista Skottet, en
episod från Trettioåriga kriget, vilken av Strindberg
förlagts till Lindau vid Bodensjön. Lokalfärgen är så frisk
att man skulle trott novellen nödvändigt vara författad
på platsen, om den hade författats av en annan än
Strindberg med hans sällsynta lokal- och naturminne. Med
hänsyn till den Strindbergska fantasins egenart möter
det dock knappast något hinder att tro Sista Skottet ha
tillkommit i samma drag som då En Häxa, fick sin nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
