- Project Runeberg -  Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk /
238

(1921) [MARC] Author: Erik Hedén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

prisad av framstående litteratörer i därvarande tidningar
och ett par av hans skådespel — Fröken Julie och
Fordringsägare
— uppförts med framgång. Men
det gick här som i Berlin. Efter ytterligare några
teatertriumfer började det bli tyst omkring honom, och han
iddes ej längre kämpa för sitt rykte. I stället
utnyttjade han Paris’ rika möjligheter för det nya
verksamhetsfält varpå han nu med hela sin självuppoffrande och
fanatiska energi kastat sig in: naturforskningens.

Ända sedan tidigt på 1880-talet hade ju denna varit ett
livsintresse för Strindberg. Han hade velat sätta
vetenskapens klara skärpa i stället för känslans och fantasins
okontrollerade irrgångar. Nu gav han sig helt åt
vetenskapen. Men just då framgick det klarare än någonsin
hur omöjligt det var för honom att dräpa känslan och
fantasin, att tillkämpa sig vetenskapsmannens kyliga och
tåliga lugn. Icke brast det honom något i studieflit. Han
offrade pengar, nöjen, kärlek, hälsa för studiet. Han
levde på kredit, gick sommarklädd mitt på vintern, hade
ej ens råd att äta ett utemål på den enklaste restaurant.
Knut Hamsun, som våren 1895 var i Paris, ville taga
honom med sig in på en sådan, men Strindberg svarade:
»Nej, här är för ljust för mig....» Under sina
experiment utsatte han sig för ständiga vådor. Han brände
sönder sina händer så svårt att han måste intagas på
sjukhus. Och allt detta för en inbillnings skull.

De vetenskaper han mest studerade voro kemi, botanik
och astronomi. Han utgav flere böcker i dessa ämnen,
till stor del på franska: Antibarbarus 1894, Sy1va
Sylvarum
(= Skogarnes Skog) 1896, Jardin
des Plantes
(= Botaniska Trädgården i Paris) 1896,
Typer och Prototyper inom Mineralkemin

1898 [1]. Men det var ingen vanlig kemi, botanik
eller astronomi han i dessa böcker utvecklade. Han ville



[1] Dessutom utgåvos efter Strindbergs död en rad av hans
alkemistiska brev på franska från 1894—98 till Jollivet-Castelot
under titeln Bréviaire Alchimique.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:41:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hestrindbg/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free