Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framför allt äga en genomgående, mot honom själv riktad
innebörd. På samma sätt uppfattade han sitt livs alla större
och — ej minst — mindre vidrigheter, den otur varav han
ständigt kände sig förföljd, och vilken än yttrade sig i att
han fick dålig mat, än i att han — som var pedantiskt
renlig — fick sitt rum i närheten av ett hemlighus o. s. v.
Han trodde till en början att någon mänsklig avsikt låg
bakom alla dessa pinor. Det var förföljelsemanin som
värre än någonsin ansatte honom. Just medvetandet om
hans sjukliga sinnestillstånd ökade skräcken. Han trodde
återigen att man ville inspärra honom på dårhus.
Dessutom trodde han — det var ett säreget utslag av hans
naturvetenskapliga grubblerier — att man ville förgöra
honom med elektricitet eller något annat av den moderna
teknikens medel. Särskilt pinade honom förföljelsemaran
om nätterna och borttog hans sömn. Polacken
Prsybyszevski (= ryssen Popoffsky i Inferno) trodde han
vara sin farligaste fiende. Han trodde (utan allt skäl)
att denne var svartsjuk på honom för »Aspasias» skull.
När han då en dag hörde Schumanns Aufschwung spelas
på piano bakom det lövverk han såg från sitt fönster,
då var skräcken över honom; ty detta stycke var det som
polacken helst spelade. Alltså var denne i Paris för att
mörda honom! Sedan hörde Strindberg en hel månad
detta stycke spelas. Förgäves säger man honom att den
fruktade ej är i Paris. Så får han höra att denne häktats,
oskyldigt misstänkt för mord på sin förra hustru, och
strax vaknar medlidandet. Strindberg vill hjälpa vännen.
Men Prsybyszevski lössläpptes, och därmed lössläppes på
nytt Strindbergs fasa. Han tror att denne tänker förgifta,
nej redan har förgiftat honom medels »en gasström
tvärsigenom väggen, ett ryktbart experiment av
Pettenkofer». Edvard Munch, den norske målaren,
Prsybyszevskis vän, som den tiden var i Paris, får en gång ett brev
från Strindberg av innehåll att han senast »såg ut som
en mördare eller en mördares hantlangare» och därför
bör veta att »den Pettenkoferska gasugnen i rummet näst
intill mitt är obrukbar och därför olämplig för ändamålet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
