Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strindberg slungat över henne i och med den unga flickan
Judits gestalt. Skildringen av hur hon lär sig känna
kärleken, lär sig förstå hur de män känna det, vilkas
lidelse hon väckt, kommer som en fläkt från diktarens eget
förflutna — och, som vi
strax skola se, från hans
närvarande.
 |
| Anna Flygare som Alice i »Dödsdansen». |
Vackert tecknad är ock
en biperson, en löjtnant
som olyckligt älskar Judit.
Det är anmärkningsvärt att
Strindberg, som dock
knappast någonsin i sitt liv
var militarist, oftast är
mycket sympatisk mot
officerare i sina böcker.
Det religiösa momentet
är tillbakaskjutet i
Dödsdansen, men det finns
där. Vännen, Kurt, är
religiös. Första delen slutar
med att Kaptenen yppar
den av lidandets övermått
födda tron att detta liv
blott är död, och att bakom
döden det sanna livet väntar.
Men hans religion är
högmodig. Han tror att
Gud finns till, därför att
han själv finns till. Hans sista ord, när han, den onde, dör,
är en fariseisk bön om förlåtelse för dem som han på det
grymmaste förföljt, men vilka han framställer som sina
förföljare. Har Strindberg funnit sig själv högmodig, när
han trott sig i så hög grad vara föremål för Makternas
omsorg, och när han envisats att anse sig själv skuldfri
och sina medmänniskor brottsliga mot honom — eller
syftar han på någon annan?
Dödsdansen vart en hård pers för den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:41:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hestrindbg/0296.html
