Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra lidande. Mest synd är det dock om arbetarne,
vilkas trälalott skildras bjärt, dock med tillfogande att
felet ej är människornas utan styrelsesystemets. Ej kan
vetenskapen hjälpa felet, den hånas beskt. Kristus kom
för att hjälpa och kunde hjälpa människorna, men han
korsfästes av de rättänkande. Hela naturen lider med
människorna, vindarne äro deras själars suckar.
Därför hamnar ock Diktaren i stycket till sist i den
tron att döden är en befrielse. Detta är ju en indisk,
närmare bestämt buddhistisk tanke, och gudamakterna i
stycket bära även indiska namn. Dock är det ej alldeles
visst att diktaren av stycket har denna mening — utom
kanske ibland. Han låter dramat ända med att gudens
dotter, när hon återvänder till himlen, får taga med sig
en mänsklighetens böneskrift till världens herre.
Inför dessa tre drömdramer nödgades verkligen
kritiken sträcka vapen. Tor Hedberg t. ex. förklarade att
Strindberg här har »givit sig sin fantasi helt i våld» och
»det klär honom förträffligt; allt sedan Till Damaskus
har han icke gjort sin genialitet så mycken rättvisa
som här».
Drömspelet rymmer flera erinringar från
Strindbergs Furusundsvistelser. Han har dock ej därmed
uttömt minnesskatten från sina hälsobad i svensk
landsbygdsnatur och skärgårdssommar. Han ägnar sin
sommarort en särskild, hösten 1902 utgiven bok Fagervik
och Skamsund — Fagervik är det frodigt gröna och
badortsleende Furusund, Skamsund är den mitt emot
liggande, till sin natur liksom i fråga om innebyggarne
kargare Köpmanholmen.
Bokens första novell är en av Strindbergs ljusaste, en
barnsaga ur livet — sagan om en snäll och duktig gosse
som lönas för sin duktighet av en rik välgörare, en
officer, vilken oförmärkt skådat hans tappra uppförande
(Strindberg utför här, i ljusare ton, ett motiv — om
greven och studenten — från Midsommar). Allra
tapprast visar sig gossen däri att han kan lida orättvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
