Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan att klaga. Han får som belöning komma från
Skamsund till Fagervik, från skuggan till ljuset.
Men i bokens senare del går utvecklingen i motsatt
riktning. I en liten skiss omtalas en berömd artist som
velat taga med sig en diskerska upp i hotellsalongen och
dansa med henne. Men det går ej så bra som med
gossen och hans välgörare. Diskerskan måste fly, och även
artisten flyr i vredesmod till Skamsund. Där bor ock
en annan individ — i ordets egentliga mening — som
ledsnat på världens strid om makt och ära och nu lärt
sig finna lyckan nere bland folket, i sparsamhet — Strindbergs
ungdoms Rousseauism — och eremitliv — Strindbergs
ålderdoms lott. Där bor slutligen en tredje världsflykting,
karantänsmästaren, en av de duktige olycksfåglarne
som på grund av sin oppositionella självständighet
blivit förbigångne. Han har en gång tvistat för hårt
med sin mor och därmed fått den navelsträng som band
honom vid livet avklippt. Han har lärt sig vörda
religionen, ja t. o. m. hålla på läsarne, ehuru han ej hör
till deras fårahus. Politiskt är han en tvivlare. Vem han
liknar (utan att precis vara porträtt) är ej svårt att se.
Karantänsmästaren förtäljer två berättelser ur livet,
så litet lika barnsagor som möjligt: två äktenskapshistorier.
Den ena av dem, den senare, skildrar Strindbergs
andra äktenskap. Tonen är bittrare däri än i Till
Damaskus. Men den är vida mildare än tonen i
En Dåres Försvarstal.
Karantänsmästarens första berättelse handlar tydligen
om ett annat äktenskap än Strindbergs, ehuru vissa av
dennes erfarenheter också där skönjas: så t. ex. mannens
klagan över hustruns uteliv, en klagan som ju Strindberg
riktade mot sin första hustru; vidare den skräck för att
fängslas i karantän vari novellen utmynnar, en skräck
Strindberg känt i Hamburg vid sin återfärd från
England 1893. Eljes är novellen märkligast däri att den
gör en arbetets man, en man med grosshandlarens
opoetiska yrke fast med poetisk känsla, till sin hjälte i
motsats mot en förnäm världsman, vilken för övrigt ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
