- Project Runeberg -  Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk /
319

(1921) [MARC] Author: Erik Hedén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öva min verksamhet.... Och så önskar jag Dig en god
jul!» Även med sin syster Anna hade han blivit ovän.
Dock, när han säger sig vara fullständigt isolerad,
får naturligtvis »fullständigt» icke alldeles tagas efter
bokstaven. Han fick ju ibland besök, och någon gång
var han ute och roade sig med vänner, särskilt Richard
Bergh. Hans största nöje var då att slå kägglor.

En annan vän som stod honom trofast bi uti livets alla
skiften var stadsnotarien Nils Andersson i Lund. Denne
delade bl. a. hans intresse för folkmusiken och
tillgodosåg även hans intresse för god mat genom att sända
honom gäss från Skåne. Han besökte också sin vän i
Stockholm, då han kunde. Dock levde Strindberg, vissa tider
åtminstone, så ensam att han tyckte sig ej på flera veckor
ha hört sin egen röst.

Han bodde fortfarande i »Röda huset» Karlavägen
40, 4 trappor upp; från sitt arbetsrum hade han utsikt
över Ladugårdsgärdet, Lilla Värtan och Lidingön. Sin
dag började han med en morgonpromenad — han var
alltid tidigt uppe — därpå skrev han under förmiddagen
men vågade aldrig skriva för länge, för att ej mista
inspirationen, vilket alltid var den stora faran för honom —
i hans dramer var, åtminstone på senare år, första akten
oftast bäst och den sista sämst. I förbigående sagt skrev
han en utomordentligt läslig och klar handstil, rättade
mycket litet i sina manuskript — vilket kanske var
förmånligare för sättarne än för manuskriptens innehåll —
och prydde eller, som det på konstspråket heter,
illuminerade ofta titelblad och initialer med vackra snirklar
och färger. Men när han skrivit slut för dagen vad skulle
han göra då? Det var den stora frågan. Han läste
böcker, och han drack alkohol, fast måttligt. Men
eftermiddagarne voro alltid tunga och ibland hemska, ehuru nu
ej mera förfärliga såsom under sjukdomstiden [1].



[1] Han har själv skildrat sin dags förlopp (August
Strindberg om Sig Själv
, se Samlade Skrifter, Efterslåtter) väl
först senare, 1909, men hans liv förflöt tydligen under tiden
närmast efter hans tredje skilsmässa ungefär på samma sätt som då.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hestrindbg/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free