Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk / 325 (1921) Author: Erik Hedén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strindberg 54 år gammal.

Engelbrekt var folkets man mot herrarne, de inländske
liksom de utländske. Hjälten i det andra drama
Strindberg samma höst (1901) utgav, Karl XII, var däremot
ingalunda folkets man, fast sannerligen icke heller
herrarnes. Han kränker
svårt den enskilda
äganderätten. Han
hånar folket som klagar
över förtryck och dock
så gärna självt ville
vara herre, han hånar den
herre som ej förstår
att härska (jämför
Höjer Tar Gården Själv
i Skärkarlsliv!).
Han företräder
övermänniskotanken, den
ännu ej ordentligt
dräpta herre-hälften av
Strindbergs själ. Så
nås han ock av det öde som väntar de övermodige.
Engelbrekt, som står i högre makters tjänst och
ödmjukar sig inför Gud i döden, dör försonad. Karl, som
sökt leka försyn och ej vill vända om, fast han ser hur allt
faller sönder för honom, och att han intet förmår mot
ödet, Karl går bort dömd, obegråten; hans död är en
övergång från en tomhet till en annan. Liksom Engelbrekt
företräder godhets- och ödmjukhetsstämningen hos
Strindberg under dessa hans botgörarår, så företräder Karl
förhärdelse- och därför ödslighetsstämningen. Han företräder
i alla fall på sitt vis Strindberg, och därför behandlas han
trots allt med en viss sympati. »Man kan inte bli riktigt
ond på den karlen». Diktaren har ock medkänsla för honom
därför att han dvalts en tid i hans egen botgörarstad
Lund. Men framför allt gäller sympatin kungens
ställning till kvinnan. Var stämningen mot kvinnan
förvånande mild i Engelbrekt, så tages här skadan igen.
Boken är full av gräl mellan man och kvinna, mellan make

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>