- Project Runeberg -  Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk /
334

(1921) [MARC] Author: Erik Hedén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tycks helt ha sluppit från kritiken i Legender. Han
är dock ej dogmatiskt utan, liksom vid 80-talets början,
frisinnat religiös, fastän nu vida mer utpräglat och
positivt religiös än då. Han kallar sig kristen fritänkare. Han
kritiserar lutherska statskyrkan, emedan den förvärldsligar
prästerna, men han har vördnad både för katolicism
och för läseri. Mot detta strider det icke alls att han
karaktäriserar läseriet såsom särskilt nödvändigt för av
naturen elaka människor. Omotiverat ur hans religiösa
ståndpunkt och alltså troligen personligt är däremot hans
anfall på Viktor Rydberg.

I samband med religionen står hans nya åskådning om
själens och kroppens samt olika människors
inbördesförhållande. Han hävdar här ungefär som i Legender
att man kan i fjärran följa en annan, älskad, människas
göranden och öden samt, när hon är närvarande, kan rent
kroppsligt, på hennes aura (utstrålning) förnimma
hennes sinnesstämning. Ja än mer. Man kan (som
Strindberg redan hävdade i Fordringsägare) påtvinga
sina tankar och fantasier, ja rentav ympa sin själ på en
annan, så att t. ex. två makar i bokstavlig mening bli ett;
den ena kan dö av den andres sorg, den ene kan känna
den andras drömmar. Tankar och känslor i denna
riktning skymta någon gång i breven efter skilsmässan till
Harriet Bosse.

Trots all denna mystik, som ju för övrigt ej alldeles
släppt känningen med nutida själsforskning, talar
Strindberg ganska vänligt om naturalismens män såsom Darwin
och framför allt Zola, vilken han gör till idealist. Även
Rousseau hyllas som en gång förr. Ju närmare han kommer
samhällsfrågorna, dess mer har han kvar av sitt gamla
jag. Han återupplivar rentav sin tidigaste 70-tals-liberalism.
Han prisar Adolf Hedin. Utrikespolitiskt hyllar
han Frankrike och ogillar beroendet av Tyskland. För
Norges frihets- och jämlikhetskrav slåss han nu som förr,
ehuru han, tydligen av personliga skäl, gärna talar illa
om norrmännen, ej minst — här skymtar en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:40:19 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hestrindbg/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free