Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höllo hyllningsartiklar, både i Sverge och i Norge.
Hemlandets pressutalanden voro dock något blandade.
I den tidning, vilken alltjämt ansågs som den förnämsta
kulturtidningen, Svenska Dagbladet, skrev docenten
Fredrik Böök en av de suraste hyllningsartiklar som väl
någonsin skrivits. Han förklarade att »ingen människa
haft så lätt att byta mening» som Strindberg, att denne
aldrig blivit en intellektuell personlighet, en andlig enhet,
att han är en stor poet och ingenting annat än poet, att
hans bästa verk nå den stora konstens plan men ej äga
»den upphöjdhet och sublima storhet som äro beskärda
de högst mänskliga livsyttringarne». När hr Böök
vidare kallar Strindberg den store naturalisten i svensk
litteratur och underkänner honom som dramatiker men
prisar hans (mer eller mindre grovkorniga) romaner, giver
han ett typiskt uttryck åt den litterära uppfattning som
anser det svenska lynnet bäst komma fram i kvickheter
om svin o. dyl. Liknande synpunkter uttalade också,
fast icke med höger- utan med radikal partimotivering,
hr Hinke Bergegren å ett föredrag i Folkets Hus.
En delvis liknande, ganska allmän radikal uppfattning
formulerade Branting, i Social-Demokraten, på följande
sätt: »För den unge Strindberg, banbrytaren, väckaren
all hyllning och beundran. För diktaren i mognare
mannaålder .... en rangplats i Europas vittra Areopag. Men
åt Svarta Fanors och Blå Böckernas Strindberg, som
omvänts i Infernos skuggor till tron på mystikens kranka
och tomma evangelium — en önskan av hjärtat att han
åter måtte bli sig själv». Andra kulturbärare som
fortsatte 80-talets traditioner yttrade sig i samma riktning.
Men dessa röster voro dock ej de enda. Varmt
erkännande uttalanden gåvos av t. ex. August Lindberg
och Richard Bergh, och professor Adolf Noreen yttrade
att Strindberg vore »i denna stund den som skriver
svenska bäst». Men framför allt började det nu
ordentligt synas att det i Sverge uppväxt ett nytt släktled och
en ny läsekrets som såg på Strindberg med andra ögon
än hans jämnåriga. Av den rad uttalanden som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
