Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vikt vid ekonomin. Hans äktenskapshistorier låta
ständigt den ekonomiska bakgrunden framträda. Kampen
för brödet är ett av hans mest älskade tragiska motiv.
Han låter ofta kampen för brödet, svält eller mättnad,
med ett ord ekonomiska motiv spela en stor roll för
idéernas kamp inom individen, alltså för dennes
världsåskådning. I hans samhällsprogram och samhälliga
framtidssyner tager han ej blott hänsyn till den allmänna
ekonomin. Han hävdar även med ovanlig skärpa att den
enskilde måste inrätta sig ekonomiskt. Han nöjer sig ej med
att kräva ett nytt ekonomiskt system, han kräver en ny
ekonomisk livsföring. I en hos utopister sällspord grad
talar han om nödvändigheten att rätta munnen efter
matsäcken.
Det var alltså naturligt nog att han skulle med tanke
och känsla följa tidens ekonomiska rörelser. Under
1870-talets kulturella dödtid, då litteraturen alldeles somnade
av och allt gick upp i strävandet att förtjäna pengar, var
det som Strindberg — sedan han själv misslyckats att
med Mäster Olof mota dödtiden — framställde sitt
program om Sverges officiella statistik som ett
ståtligare diktverk än alla bikter om små personliga sorger.
Det var då han förklarade dikten tämligen umbärlig, blott
den exakta vetenskapen frodades.
Den krisstämning vari 70-talets ekonomiska överdåd
utmynnade präglar Röda Rummets föraktfulla hån
över bolagsgrunderiet och det enskilda initiativets mer
bluffskickliga än geniala affärsmetoder. Så kom då
80-talet, ekonomiskt tillnyktrat, fattigt, pessimistiskt. Just
vid denna tid var det som Strindberg skarpast och klarast
framställde sitt ekonomiska program om återvändandet till
naturen. Detta var väl om något ett program som tiden
behövde, om ock ej begärde. Men i detta program
ingick bonden som den förnämsta ekonomiska faktorn. Just
bondens ekonomiska existens syntes emellertid under
1880-talet alldeles särskilt hotad genom spannmålsprisens
sjunkning. Också studerade Strindberg under denna tid
speciellt bondeekonomin. Därifrån gled han över till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
