- Project Runeberg -  Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk /
485

(1921) [MARC] Author: Erik Hedén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skönhetens område mot det allmänneliga och för det
personligt upplevda.

*



Då konst är det personligt upplevda i omsmält och på
ett eller annat sätt harmoniserad, alltså ej i direkt form,
kunde Strindberg med sin iver att strax och oförfalskat
återgiva det upplevda aldrig vara enbart och ofta icke ens
halvt konstnär. Men man bedrager sig, om man tror
honom ha i övervägande grad försummat eller föraktat sitt
konstnärskall. Han förstod att om livsintrycken återgåves
direkt, i mening av formlöst, så verkade de ej på läsaren
likadant som de verkat på honom själv: hade alltså ej
riktigt återgivits. Därför finner man med en viss
förvåning att Strindberg icke var blind för konstens krav
på självständighet gentemot moralen. När år 1905 (alltså
efter omvändelsen) kalendern Nornan utsände en
rundfråga: I vad mån anser Ni etiska synpunkter böra göra
sig gällande i det skönlitterära författarskapet? så
svarade Heidenstam utan märkbar tvekan: »Från första
ordet till det sista», Strindberg däremot:

Att besvara frågan är svårt, ty den är icke direkt utan
innehåller ett dubitativ.

Kanske så här:

»I den mån det behagar honom, dock med risk att han får en
annan måttstock för bedömandet av sitt verk, som kanske vunnit
i innehåll där det förlorat i form».

Det är emellertid klart att formen hos Strindberg främst
skulle stå uti intensitetens, uttrycksstyrkans tjänst.
Uttrycket måste för att bliva starkt bygga på starka intryck
och återgiva dessa i deras ursprungliga styrka. Nu är
det visserligen så att intrycken ej nödvändigt måste vara
sanna, d. v. s. ha sant uppfattat verkligheten, för att vara
starka. Men de kunna icke bliva starka utan att ha
uppfattat verklighet. Därför har Strindbergs oerhörda
forskariver ökat hans forms kraft, ty den har genom sina
fynd ofantligt ökat hans förråd av starka verklighetsintryck.
Någon verklig vetenskapsman kunde han ej bliva
eller rättare förbliva, ty han var för ivrig att återgiva
intrycken, innan deras skärpa och must försvagats och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:41:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hestrindbg/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free