Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blodet.
Blodet består av en svagt gulaktig vätska,
blodvätskan eller blodserum i vilken det fibrinbildande
ämnet är löst. I denna vätska simma otaliga små kroppar,
de skivformiga röda och de vita blodkropparna (se fig.
36). Utanför kroppen avskiljer sig fibrinet hastigt:
smärre sår upphöra därvid snart att blöda, enär de
tilltäppas av fibrinet.
De röda blodkropparna innehålla ett starkt
järnhaltigt färgämne, hämoglobinet, vilket betingar deras
verksamhet. Detta ämne binder vid sig det av lungorna
inandade syret, med vilket det bildar en s. k. lös
förening; med hämoglobinet föres så syret till kroppens
alla delar och avgives i hårkärlen för förbränning
(oxidering) av de upptagna näringsämnena och av
kroppsvävnaderna (se Ämnesomsättningen, sid. 177).
På samma gång upptager blodet den i kroppen bildade
kolsyran och för den till lungorna, varifrån den
utandas.
Blodet bildar vår kropps skyddsämnen. Det äger i
hög grad egenskapen att producera motgift emot
inträngande skadliga, giftiga ämnen eller bakterier,
genom att å ena sidan neutralisera gifterna, å andra
sidan döda bakterierna. Om ett främmande ämne
inkommer i kroppen, störta sig i första hand de vita
blodkropparna i massor över det och söka förinta eller
oskadliggöra det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
