Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avföringsmedel för barn.
Av utomordentligt stor vikt är det att sörja för, att
barnens avföring alltid hålles jämn och god. Många
sjukdomsfall kunna därigenom undvikas.
Å andra sidan kommes mycket ont åstad genom
användande av olämpliga, allt för starka avföringsmedel
för barn. Ehuru det kan vara nödvändigt att t. o. m.
ganska ofta giva barnen något som underlättar deras
avföring, få de under inga omständigheter vänjas vid
att regelbundet intaga sådana medel, ej ens (eller allra
niinst) om det rör sig om s. k. "oskadliga huskurer".
Man bör i allmänhet noga akta sig för dessa
"huskurer", "ordinerade" av vem som helst, och i stället hålla
sig till beprövade, vetenskapligt sammansatta,
tillförlitliga och likväl oskadliga mediciner.
När bör man giva ett barn avförande medel? Svaret
kan ges med tämligen stor noggrannhet:
Under första halvåret alls icke. Därefter i regel i
följande fall:
om barnet icke har aptit,
om det är kinkigt och olustigt,
om det skriker mycket,
om det är hett om huvud eller händer,
om dess tunga är belagd,
om det har matta, dimmiga ögon,
om det har ont i huvudet eller magen.
Dessutom bör barnet ha avföringsmedel om det med
eller utan föräldrarnas vetskap ätit för mycket
hårdsmälta saker, t. ex. alltid när det varit borta "på
bjudning". Men barnet bör icke få något avföringsmedel
som kan skada det.
Prosten Heumanns Avföringsmedel för Barn äro
omsorgsfullt sammansatta med särskild hänsyn till bar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
