Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Måns Bryntesson Lilliehöks änka. Redan vid 1530-talets
slut torde han dock ej haft någon större betydelse, och
anspråken torde ej motsvarat förmågan.
Det mötte svårigheter för Gustaf Vasa att med svenska
krafter få regeringen ordnad. Här fanns ännu hvarken
tillräcklig lärdom, praktisk förfarenhet eller smidighet ens för
kansliets eller räkenskapsverkets enklare uppgifter. I Sverige
fanns ingen, skrifver han 1538, som rätt visste räknekonsten,
hvarföre konungen i densamma ville uppfostra några “unga
karlar och drängar“, och hörde sig för i utlandet efter en
förståndig man, som förstode sig på siffror, mynt och
räkenskaper. Från domkyrkoskolorna kommo ej många dugliga
subjekt, och han klagade ännnu 1559, att från dem endast
uppskickades slemma drinkare och ölhundar, plumpa bänglar,
som bättre passade att gå vid plogen och trädesstocken än
brukas i rikets höga ämbeten. Men i södra och mellersta
Europa var det annorlunda. Där funnos väl ordnade styrelser
och där tillämpades den romerska rätten, “kejsarelagen“, på
hvilken alla goda rådslag voro grundade, efter hvilken städer,
land, furstendömen och konungariken rätt förestodes och
regerades. Ryktet om denna kejsarelag hade hunnit äfven
till Gustaf Vasas öron, och han hade länge hört sig om
efter en främling, förfaren i densamma. Då uppenbarade
sig i Sverige vid slutet af sommaren 1538 en tysk rättslärd
vid namn Konrad von Pyhy. Han erbjöd konungen sin tjänst,
blef anställd som kansler, vann snart förtroende och skred
inom kort till det svenska statsskickets omdaning efter
kejsarelag. Vid samma tid hade Gustaf Vasa sökt från
Tyskland få en informator för sin son Erik. På förslag af
Luther själf utsågs till detta värf en pomersk adelsman vid
namn Georg Norman, som i september 1539 trädde i den
svenske konungens tjänst.
Den period, som nu följde, den Pyhyska perioden,
bildar ett märkvärdigt och föga lyckosamt skede i Gustaf
Vasas regering, börjande med våldsamma förändringar i stat
och kyrka samt slutande med Dackefejden. Under denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
