Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättegång, så vidt man kan finna, i alla afseenden oformlig
och som, ehuru de anklagade benådades till lifvet, man
gärna önskade bort ur Gustaf Vasas regering.
Det hela skulle krönas med en lysande aktiv utrikes
politik. Kansleren von Pyhy begaf sig 1542, omgifven af
ett lysande följe, på en beskickning till Frankrike och
af-slöt med Frans I den 2 juli samma år det första fördraget
mellan de båda rikena, ett fördrag, som betingade
ömsesidig hjälp i händelse af krig, hvad Sverige angår eventuellt
med en truppstyrka, som det säkerligen den tiden varit
omöjligt att prestera. I själfva verket smiddes planer, som
i ett och annat påminte om hvad som inträffade omkring
hundra år senare. Konungen i Danmark, som också stod
i underhandling med Frankrike, satte i fråga en samfälld
aktion mot kejsaren i förening med Frankrike och dess
bundsförvanter. En svensk truppstyrka och flotta skulle
utrustas, krigsfolk värfvas i Tyskland, en svensk fältherre
utnämnas. För sin del skulle konungen i Danmark utrusta
lika mycket och de burgundiske angripas från två eller tre
sidor.
Men den store kansleren lät ej höra af sig i Sverige.
Han dröjde månad efter månad kvar i Frankrike, lånade
penningar, köpte juveler och vidtalade på återvägen tyska
furstar att träda i svensk tjänst. När han omsider sommaren
1543 kom tillbaka, väntade på honom där ett franskt
sändebud för att få förbundsvillkoren uppfyllda. Men här hade
Dackefejden nyss rasat ut; Gustaf Vasa och hans män hade
dansat om, såsom konungen skall ha uttryckt sig, med
Gudmund Fäsing, Per Skägge och Nils Dacke, medan
kanslern och hans följe haft goda dagar i Frankrike och dansat
med “ madammer de Tempus, madama de Sella, madama de
Massa“. Den svenske konungen hade hvarken håg eller
förmåga till något kraftigare ingripande i kriget, och det
hela inskränkte sig till öfverlåtande af ett antal landsknektar
åt franska konungens bundsförvanter. Det torde hafva varit
en missräkning för kanslern. Efter hand inlupo under^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
