Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S9
vid skatters sökande uti jorden eller vattnet. Uti sedernas
renhet stod han vida högre än samtiden.
Med den praktiska begåfningen förenade sig makten
öfver ordet; han var i det afseendet fullt jämförlig med
Gustaf Adolf. Hans vältalighet var berömd, hans
fyndighet i träffande uttryck utomordentlig; hans tankar formade
sig till bevingade ord, som länge återljödo äfven i sönernas
språk och som eftervärlden roade sig att samla. Han nöjde
sig icke med att krossa en politisk motståndare; han
slungade gärna efter honom en dräpande sarkasm och visade
i det afseendet visserligen icke någon finkänslighet eller
barmhärtighet. Ej underligt, att han förvärfvade så många
personliga fiender! Men har han varit hatad som få, har
han ock af många varit beundrad och vördad. En stundom
något grof, stundom mera älskvärd humor brukade krydda
hans framställning, när han var vid godt humör, och han
var rik på ordspråk. Han hade under hälsans dagar ett
friskt lynne, som’ ofta förstod att slå bort
vedervärdigheterna med ett skämt.
Som regent och statsman har han haft få likar. Han
är som sådan jämförlig med Peter den store, ehuru vida
bättre till karakteren, och det saknas icke drag, som
påminna om Bismarck. Han hör till den tämligen fåtaliga
gruppen af de stora vägbrytarne och nyskaparne, och ett
par karaktersdrag i sammanhang därmed må anföras. Han
saknade helt och hållet pietet för det gamla; det var blott
ting, som voro honom till hinders. Det är något, som
man nästan skulle vilja kalla vandalism, i den behandling,
som han lät öfvergå den katolska kyrkans kvarlåtenskap;
ställd midt i striden, såg han intet berättigadt hos
motståndaren och saknade det historiska sinnet. Redan hans
söner täckte de kyrkor, hvilkas koppartak han låtit
nedtaga, och sökte rädda de kloster, hvilkas sten han lät
använda till världsliga byggnader. Kyrkornas eller klostrens
permeböcker användes som beklädnad åt kammarens
räkenskaper, och vår tids forskning är lycklig, när den finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
